Veckans hållbara hantverk: Ljuvliga doftljus från Piteå

Sofia och Erik Grödahl från Hing

Nu kommer min lokalpatriotism fram igen. Men det är ju inte bara för att företagen kommer från olika delar av Norrland som jag lyfter fram dem – utan för att jag tycker att de jobbar på ett bra och hållbart sätt. =)

Piteå-baserade Hing fick jag nys om för cirka två år sedan när jag började blogga hos Naturligt Snygg. De gör doftljus utan konstigheter i – ingredienslistorna är befriande enkla – så jag blev förstås sugen på att ta reda på mer om dem.
Hing startades av äkta paret Sofia och Erik Grödahl, och här är det Erik som svarar på frågorna:

Hur fick ni idén att starta varumärket Hing?

– Sofia startade företaget för att hon drivs av kvalitet och hållbarhet. Hon ville ha närproducerade produkter istället för massproducerat från USA och Kina.

Tillverkas allt på plats i Piteå – och hur många sysselsätter ni?

– Allt tillverkas för hand i Piteå och företaget sysselsätter en person på heltid och en på halvtid.

Doftljus i motljus från Hing

 

Hur tänker ni kring ingredienserna?

Vi utgår alltid ifrån transparens. Alla råvaror ska ursprungligen komma från en växt, till exempel eteriska oljor som pressas ur växter.

Dofter är centralt för produkterna. Använder ni er alltid av ”naturliga” råvaror när ni tar fram dem?

Vi håller oss till enkelhet och inget svårförståeligt innehåll. Det är rena oljor och fetter tillsammans med eteriska oljor – vi använder alltså inga konstgjorda dofter – som ingår i våra produkter. De är också fria från vatten, därför behöver vi inte använda konserveringsmedel.

Handtvål från Hing
Handtvål med örtig rosmarin, från Hing.
Numera gör ni även kroppsvård och tvål. Vill ni berätta mer om de produkterna?

– Vi vill inspirera till medveten och njutbar konsumtion på fler sätt, med fler olika produkter. Vår bad- och kroppsolja kan till exempel användas på många sätt: i badet, duschen, efter bad och dusch eller till massage. Det är en produkt för hela kroppen – händer, armar, överkropp, ben, fötter… så det räcker att köpa en förpackning istället för tre. Vår flytande tvål är en naturtvål som tar ett dygn att framställa. Tvålen innehåller förtvålad kokosolja, ricinolja, tallkåda och eteriska oljor.

Vad är era bästa ekotips för en mer hållbar vardag?

– Less is more! =)

Doftljus med jultema från Ting

Veckans hållbara hantverk: Magisk design från nya Mylhta

Hållbar design från nya varumärket Mylhta

Lisa Hilland har alltid varit en av mina absolut favoritdesigners. Det är något speciellt med hennes produkter som är svårt att förklara med ord. Det är flärdfullt och organiskt men samtidigt mjukt och djupt förankrat i den svenska myllan. Och väldigt personligt.

Nu har hon lanserat sitt eget varumärke Mylhta – hjortron på jämtländsk dialekt. Det är i den naturen hon har hämtat sin inspiration. Jag ringde upp för att få veta mer.

Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Du har varit verksam som designer i många år nu, med kända kunder som Gemla, Svenskt Tenn och Orrefors. Vad var det som fick dig att ta steget och starta eget?

– Jag har fantastiska kunder som jag gärna fortsätter arbeta med. När jag arbetat för dem med olika projekt har jag alltid sett till att vara djupt involverad i processerna, det är både utvecklande och givande för formgivningen. Genom åren har jag också byggt upp ett stort nätverk inom hantverk och småskalig produktion. Jag har länge känt att jag vill göra något av det. Nu får jag möjligheten att säkerställa kvalitén, se till att varje detalj blir som jag önskar och förverkliga vissa idéer samtidigt som jag får ta ett helhetsgrepp på produktionen. Det är mycket hårt jobb men väldigt roligt!

Hållbar design är en röd tråd genom hela ditt yrkesliv. Berätta mer om hur du tänker kring det.

– Det har alltid varit en väldigt viktig del av min design att jobba med långsiktigt hållbara produkter. Och det gör jag på många olika sätt. Det är lokalproducerat, hållbara material som svenskt trä, återvunnet läder och renskinn samt gediget hantverk med bra kvalitet – vilket för mig innebär att de både är vackra att se på och att de håller länge.

Smycken av renskinn av Lisa Hilland
Den ljusaste tiden på året firar vi med blommor i håret. Midsummer armband och hårspänne är tillverkade för hand av mjukaste renskinn, att bära året om.
Tillverkas allt i Sverige?

– Det allra mesta, ja. Jag jobbar med renskinn från ett lokalt garveri i Lappland, keramik från en liten familjedriven fabrik och svenskt trä från ett lokalt snickeri. En del tillverkar jag själv också. För flera år sedan gjorde jag speglarna Gloria för Svenskt Tenn, men nu har jag fått verktygen av dem så att jag själv kan tillverka kragarna på dem av renskinn.

Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i norra Sverige.
Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i Lappland.
Hur märks det att din inspiration kommer från Jämtland?

– Jag har en del av mina rötter där från mammas sida, och vi har alltid varit där väldigt mycket. Numera har vi en stuga där, som familjen åker till så ofta det går. Jämtland har alltid varit en fast punkt för mig, där känner jag mig hemma. Därför försöker jag fånga estetiken i det som finns där, även om det inte riktigt går att återskapa något så vackert som naturen.

Vad tycker du själv karaktäriserar din design och Mylhta?

– Jag står väl inte för det minimalistiska direkt, haha! Det kanske låter flummigt men jag tror att varje människa har ett formmässigt DNA. De former som jag själv ser och älskar kommer på något vis fram när jag jobbar med dem. När jag skapar och hamnar i ett riktigt flow går det liksom bara av sig själv ibland, det är en väldigt intuitiv process. Men en sak jag har märkt är att jag ofta försöker hitta tredimensionella former för att få en mer levande känsla. Jag jobbar också mycket med det taktila och blir väldigt glad när jag ser att folk blir nyfikna och vill känna på det jag gör. Och så vill jag att estetiken ska kännas personlig.

Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.
Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.

Var kan man hitta Myhlta-kollektionen?

Redan nu finns den på webben, på mylhta.com. Sen är flera butiker intresserade men jag vill bara se till att de är i linje med vad Mylhta står för, hållbarheten framför allt.

Slutligen – hur är du själv som konsument?

– Jag är nog en ganska dålig konsument. Eller bra, beroende på hur man ser på saken. Köper jag till exempel ett par skor har jag dem hela tiden i några år, och först när de går sönder köper jag nya.

Veckans hållbara hantverk: Miljövänliga sovrumsmöbler från Pamboof

Miljövänliga sängbord och sängavel från Pamboof
Sängborden är en nyhet för i år från Pamboof, sänggavlarna var det som lanserades först.

Ända sedan vi flyttade in i vårt 60-talskedjehus har maken och jag pratat om att fixa en sänggavel till sovrummet. Det behöver ju inte vara så komplicerat, jag vet, men det verkar vara en av de där sakerna som vi aldrig lyckas ta tag i. Jag är inte superförtjust i de där svulstiga, stoppade varianterna som finns hos de flesta möbelföretag heller.
Därför blev jag glad när nya varumärket Pamboof dök upp med sänggavlar av Svanenmärkt virke, dessutom tillverkade lokalt i Dalarna. Jag har intervjuat grundaren Andreas Åkeson:

En kollega till mig och vän till dig berättade att du tidigare arbetade med badrumsinredning. Vad fick dig att sadla om och satsa på sänggavlar?

– Anledningen var att jag och min sambo ville flytta upp till Falun för att hon fick jobb där – plus att vi började fundera på att skaffa barn och ville vara nära släkten. Jag fortsatte i badrumsbranschen ett tag här i Dalarna tills jag en dag blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Och då blev det naturligt att testa den där drömmen som jag länge hade haft, att starta eget företag. Att det blev just sänggavlar var en slump. 2008 var jag ute efter en sänggavel i trä med förvaring. Hittade ingen att köpa så jag gjorde en egen. Sen låg den där tanken och ruvade i huvudet tills jag 2017 skulle köpa en ny sänggavel i trä med förvaring och insåg att det fortfarande inte fanns att köpa. Då tog jag saken i egna händer och startade Pamboof.

Varifrån kommer namnet Pamboof?

– Det var viktigt för mig att inte döpa bolaget till något bara för att ha ett namn. Så den processen tog rätt lång tid. Tills min syster en dag kom och sa: ”Jag kallade ju min pyjamas för pamboof när jag var liten. Och du tillverkar ju sovrumsmöbler”. Jag kände direkt att det var perfekt! Dels har det en bakgrundshistoria men sen tycker jag att namnet sticker ut och är väldigt originellt. Så Pamboof blev det!

Hur går tillverkningen till?

– Möblerna tillverkas på beställning i ett småskaligt snickeri här i Dalarna. Då kunden kan välja fritt mellan 448 olika kombinationer av bredder, färger och mönster så blir varje möbel unik och specialtillverkad. Snickeriet fräser alla mönster i en så kallad CNC-fräs och målar möblerna utefter kundernas önskemål. Alla möbler monteras sedan för hand. I varje möbel fräser vi diskret in vår logga som visar att denna möbel kommer från Pamboof.

Sänggavel med dold förvaring från Pamboof
Till både sängborden och sänggavlarna kan man köpa till trådlösa dolda mobilladdare. Man kan även välja dold förvaring bakom gavlarna.
Virket som används är Svanenmärkt. Vad innebär det?

– Svanenmärkt MDF hör till de minst miljöbelastande skivmaterialen på marknaden. Svanen ställer bland annat krav på att träråvaran ska vara miljöcertifierad och minskad användning av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det är viktigt för oss på Pamboof att inte göra mer skada på naturen än nödvändigt.

Hur tänker du kring hållbarhet i övrigt?

– Det som kändes viktigt för mig när jag flyttade hem till Dalarna igen och startade Pamboof var känslan av att kunna vara med och bidra och bjuda tillbaka till bygden man växt upp i. Vi bor själva på en gård mitt ute i skogen och vet hur svårt det är med jobb ute på landsbygden. Tänk då att starta ett företag som kanske kan mynna ut i nya arbetstillfällen. Riktigt häftigt!

Miljömärkt sänggavel från Pamboof

Veckans hållbara hantverk: MNOP Jewelry gör smycken av återvunnet silver

Ring av recycled silver från MNOP Design

Ett vackert smycke kan verkligen lyfta den enklaste outfit. På Lantliv sa en av mina kollegor: ”Det är så spännande att se vad du ska ha för halsband när du kommer till jobbet. Du har så många fina!”.
Jupp, halsband är min grej! Men vad den kommentaren säger om mina tidigare konsumtionsvanor vill jag helst inte tänka på…

Jag gillar smycken med tidlösa, enkla, geometriska former. I synnerhet cirkelformer. Det är förmodligen därför jag föll som en fura för MNOP Jewelry också. Ännu gladare blev jag när jag insåg att de flesta smyckena är gjorda av återvunnet silver! Magdalena Nehm är stjärnan bakom de små underverken

Magdalena Nehm, grundare av MNOP Jewelry

Du började i modebranschen med sadlade om till hantverksmässigt och hållbart tillverkade smycken. Vad fick dig att ta det steget?

– Jag jobbade som teknisk designer och mönsterkonstruktör på ett i den lilla staden Tranås i Norra Småland. Det var en dröm att få det jobbet eftersom min mans släktgård låg i närheten och jag vill gärna flytta till gården. Men företaget gick i konkurs 2014 och jag såg mig om efter nya jobb. Eftersom modeindustrin är starkt centrerad till Stockholm och Borås ställdes jag inför valet att flytta till Stockholm, eller stanna kvar.
– En sak jag hade med mig var att jag visste vilken klump i magen det gav att jobba på ett företag med global produktion där man inte har någon koll på hur mycket företaget bryr sig om anställda eller miljön. Allt sammantaget gjorde att vi valde landet och släktgården. Jag hade länge haft en dröm om att starta eget, bestämma allt själv och jobba hemma på vår underbara gård. Så jag valde det spåret och när jag funderade över vilken typ av företag jag ville ha landade det till slut i miljövänliga silversmycken.

De flesta av dina smycken tillverkas av återvunnet silver. Varifrån kommer silvret?

– Jag har en leverantör som köper in silver och återvinner. Det kommer från allt möjligt – smycken, bestick, elektronik och medicinsk utrustning. Jag köper sedan bearbetat silver i form av tråd och plåt. Leverantören kan även säkerställa att silvrets innehåll av bly och nickel är under gränsvärdena och därmed lagliga att sälja som smycken i EU.

Armband av recycled silver

Hur går tillverkningen till?

– All bearbetning – hamring, lödning, polering etcetera – görs i min studio i vårt stora hus. Sedan packas och skickas smyckena med lantbrevbäraren. Vissa smycken tillverkas i ett unikt exemplar, andra görs i små serier. Jag har ett mycket litet lager så de flesta smyckena tillverkas efter att jag fått ordern.

Är vissa metaller lättare att återvinna än andra?

– Jag har inte så stor koll på andra metaller förutom silver och guld. Guld är lättare att återvinna då det finns en bättre infrastruktur för insamling och värdet på metallen är så högt att du får betalt för ditt ”skrot” även om det bara är några enstaka gram. Med silver finns det en större okunskap hos konsumenten och många vet varken att man ska eller hur man göra för att återvinna sitt silver. Men det vill jag råda bot på!

Hur tänker du kring själva designen – vad vill du att den ska förmedla?

– Designen ska vara ren och nordisk, med en stil man kan ha länge utan att tröttna. Den ska hjälpa bärare att känna sig lugn, fokuserad, kompetent och duglig som man är. Inga smycken får heller vara tunga eller obekväma.

Hur jobbar du i övrigt med hållbarhet?

– Allt från att använda begagnad dator, ha smyckesaskar i kartong istället för plast, och packa order i återanvänd bubbelplast. Det är ett stort arbete men man får ta ett litet steg i taget.

Halsband recycled silver MNOP
Alla smycken finns hos MNOP Jewelry.

 

 

Ekologiska doftljus som gör hösten ännu mysigare

Nu börjar det bli sådär härligt höstmurrigt ute om kvällarna. Jag är en sådan där knasig kuf som faktiskt älskar när sommaren är över och man får landa lite mer i tillvaron.
Lyckan i att plocka lingon och svamp i skogen som jag sedan tar hem och använder i en god gryta. Dricka te och läsa bok. Tända massor av ljus…

Jag tänkte att det kunde passa årstiden att tipsa om några bra ekologiska varumärken när det gäller ljus. Here we go!

Hing

 

Hing doftljus bloom 5bab73b866d2f

Jag är lite av en lokalpatriot _ trots att jag flyttade från kära Lappland för snart 20 år sedan (!). Så när jag hittar hangjorda rapsljus doftsatta med ekologiska eteriska oljor och träveke, som dessutom tillverkas i Piteå, blir jag extra glad! Fint förpackade dessutom.

Yvelis

 

Green tomatoes white currant yvelis 5bab73c832e5a

Generellt sett är det bra att välja raps, i stället för till exempel soja om det går (även om allt fler ser till att välja ekologiskt odlat och GMO-fritt numera), eftersom raps oftast odlas hyfsat nära. Yvelis gör sina ljus av just raps, och blandar spännande dofter som till exempel heter Gröna tomater och vita vinbär! Ljusen är handgjorda i Sverige/Norrtälje.

Klinta
Ekologiskt doftljus med dolt smycke från Klinta
I doftljuset döljer sig ett smycke…

Svenskt varumärke, där en del av produktionen sker i England och en del i Sverige. Spännvidden är stor i sortimentet; en del ljus är mer strikt ekologiska/naturliga, andra innehåller en del parfym etc. Men grunden är rapsolja eller ekocertifierat sojavax. Läs min intervju med grundaren Lisa Stevens här.

L:A Bruket

Ekologiskt doftljus La bruket grapefrukt

Förstås. Känt av de flesta för sina fina produkter i rustika och vackra förpackningar – som går att fylla på med refill när första ljuset brunnit ut. Vaxet är gjort på ekologisk soja.

Grandpa

Ekologiskt doftljus grandpa low key

Butiken Grandpa har en egen kollektion som heter Low Key, och doftljusen i serien är gjorda av ekologiskt certifierade ingredienser – kokos, karnuba etc – samt bivax från Europa. De är sedan doftsatta med ekologiskt certifierade eteriska oljor.

Big Dipper/Lapland Eco Store

Ekologiska Doftljus i glas big dipper

Ljus tillverkade av 100% rent bivax. Vaxet är biologiskt nedbrytbart och har ej genomgått någon kemisk behandling. Veken som är doppad i bivax är tillverkad av bomull och innehåller inget bly eller metaller.

Korta fakta om miljövänliga ljus:

  • Stearinljus är ett bättre val än paraffinljus för både hälsan och miljön. Stearin görs av vegetabiliska och animaliska fetter, ofta restprodukter från slakterier. Det är alltså en förnyelsebar råvara som inte bidrar till växthuseffekten.
  • Både paraffinljus och stearinljus kan dock innehålla palmolja. Konsumtionen av palmolja har redan orsakat att enorma arealer artrika regnskogar huggits ner för att göra plats för oljepalmsodlingar. För att inte bidra till den utvecklingen bör man välja Svanenmärkta ljus tillverkade av 100 procent stearin.
  • Raps och sojavax är vegetabiliska alternativ till paraffin och stearin. Välj ljus vars vax är ekologiskt odlat.
  • Det är ett plus om veken är gjord av FSC-märkt trä eller bomull som inte innehåller bly.
  • Ljusen är doftsatta med ekologiska eteriska oljor.

Veckans hållbara hantverk: Vackert i lin från Växbo

Vaxbo lin duk

I början av min journalistkarriär jobbade jag i Hälsingland. Jag älskade kärleken till traditioner som frodades där – hambon, de gamla Hälsingegårdarna, de svajande linfälten…

Den stoltheten genomsyrar också Växbo Lin, som drivs av det supertrevliga paret Hanna och Jakob Bruce. Här berättar de om företagets historia. Längst upp i inlägget kan ni se deras nya duk Strå – så fin!

Jakob hanna bruce

 Vad var det som gjorde att ni vågade bryta upp från Stockholm och ta över linfabrik? 

– Vi kände att det inte gick att motstå chansen att få driva en så unik produktion uppe i Hälsingland. Att få arbeta tillsammans, med färg och form och att få förvalta ett kulturarv och vara med och utveckla landsbygden, det var helt enkelt oemotståndligt. Om vi inte hade gjort det så hade vi ångrat oss längre fram i livet. Vi tänkte: Vad är det värsta som kan hända om vi provar? Jo, att det inte funkar och vi får flytta hem till Stockholm och skaffa ett ”vanligt” jobb igen. Och då kändes det inte så farligt.

Jag, som vuxit upp i Lapplands inland, beundrar alla som vågar starta företag på mindre orter eftersom kundunderlaget ofta är så litet. Har det varit svårt att nå ut och hitta kunder?

– Ska man driva en sådan här typ av verksamhet så är det en stor fördel med mindre orter, tycker vi. Första dagen när vi tagit över fabriken uppe i Växbo så kom kommunalråd och näringslivschef med blommor och hälsade välkommen! På en liten ort behöver man varandra. Kommunen är beroende av att vi finns och hjälper till med både arbetstillfällen och att locka besökare till området. Vi är beroende av hjälp i form av att få fiber grävd till fabriken med mera. Vi ser värdet av varandras arbete och hjälps åt för att göra den bästa av situationen. Vi känner att vi har ett otroligt stöd och att folk i närområdet är stolta. Linet finns i folks hjärtan i Hälsingland och det är ett kulturarv som man värdesätter. Det är alltid mycket jobb med att nå ut till övriga landet från lilla Växbo, men det är också det som är en rolig utmaning. Det känns som att vi gör något vi kan stå för, både ur miljö- och kultursynpunkt, och det ger trovärdighet till varumärket.

Hur såg visionerna kring företaget ut från början? Har de förändrats?

– Vi kände att vi ville visa att till exempel en vacker linnehandduk inte bara funkar rent stilmässigt i en gammal hälsingegård från 1700-talet utan det funkar lika bra i en hypermodern lägenhet. Linne ska användas, inte ligga undangömt i något skåp, och blir bara vackrare och bättre med åren. Vi ville göra brukstextilier som åldras med värdighet och den känslan är lika stark nu.

Varför brinner ni just för materialet lin?

– Linet har så många fördelar jämfört med andra material. Både när det gäller miljö och funktion. Det är ju helt naturligt och har otroliga egenskaper när det gäller att absorbera fukt samt att det torkar extremt fort när det blivit fuktigt – praktiskt i exempelvis handdukar och disktrasor, skurtrasor, torkmattor, handdukar och badhanddukar. Det är en otroligt stark fiber som bara blir vackrare med tiden. När det gäller miljön så är det ju linet oslagbart oavsett om man pratar om ekologisk bomull eller andra konstgjorda fibrer. Det enda som behövs för att spinna ett oblekt lingarn är att det går genom ett bad med ljummet vatten. En annan sak som gör att vi värdesätter linet är att det har en så stark koppling till Hälsingland. Historiskt sett har det varit en viktig del för människorna och landskapet.

Vad är det som gör just era produkter speciella, tycker ni? 

– Vi har ända sedan starten jobbat med en designer som heter Ingela Berntsson. Det gör att vi har en stil på våra produkter som vi tänker att man skall känna igen. Vi kör på vår stil helt enkelt och hoppas att våra kunder gillar det. Eftersom vi producerar alla våra produkter i Växbo så blir det svårt att konkurrera prismässigt med linne som är producerad i Baltikum, Kina eller Indien. Vi försöker istället konkurrera kvalitetsmässigt.

Hur tänker ni kring hållbar design? Vad innebär det för er?

– Våra produkter ska aldrig vara trendiga. När något är trendigt idag så blir det otrendigt imorgon. Vi försöker tänka i ett längre perspektiv när det gäller design. Om vi tänker att en linnehandduk ska ha en livslängd på tre generationer måste vi se till att det är en form som funkar hela den tiden också.

Slutligen: Vad är era bästa råd för att leva på ett mer hållbart sätt?

– Satsa på kvalitét. Vi är övertygade om att vi behöver konsumera färre men bättre ting. Tänk långsiktigt. Vi får ibland höra att vår disktrasa i 100% lin är dyr när den kostar 115 kronor. Men räknar man med att man kan ha den i cirka 5 år så blir det garanterat den billigaste disktrasa man haft. Och när den är förbrukad är det bara att lägga den på komposten så att den går tillbaka till naturen där den en gång växte.

 

Veckans hållbara hantverk: Ljuvliga doftljus från Klinta

Klinta vegan 2

Första gången jag kom i kontakt med Klinta var faktiskt när jag precis börjar som ny redaktionschef på Lantliv. Vi åkte på konferens  till Nynäshamns havsbad för att planera kommande magasin och samarbeten, och i lokalerna stod dessa vackra ljus och spred väldoft omkring sig. En kollega berättade att företaget bakom fanns på Gotland.

Jag, som vurmar för närliggande, småskalig produktion, blev intresserad och hörde av mig till grundaren Lisa Stevens.

Hur fick du idén att starta varumärket Klinta?
– Oooh, det är en lång historia. Men om jag ska göra den kort så hade jag en present- och trädgårdsbutik vid mina föräldrars handelsträdgård och grönsaksodlingar och mitt systers cafe. Allt låg på lilla Klinta utanför Höör, där jag också föddes och har växt upp. Det var ett riktigt litet smultronställe och trots sin korta säsong och lilla yta så hade vi faktiskt över 50 000 besökare varje sommar. Souvenirer, tänkte jag! Och jag ville inte ha nyckelringar eller vykort. Nej, ett doftljus, som återspeglar Klinta. Dofterna, ekologin, det rena och naturliga. Sen hade jag en idé om att oljan skulle vara så ren att den kunde blir kosmetikagodkänd och användas som massageolja. Och ja, vi fick faktiskt till det. Numera har vi fyra olika varumärken under vårt paraply Klinta.
Hur går det till när Klinta tar fram nya produkter?
– Det är jag allena som skapar allt. Idéerna kommer bäst när jag slappnar av faktiskt. Under skogspromenaden eller på semestern. Och sen ligger de där och maler tills jag får en aha-upplevelse. Prototyp 1 tas fram, men det kan ta tio prototyper innan jag blir nöjd. Vi är begränsade på så vis att alla dofter på något sätt ska härstamma från Klinta. Men mina föräldrars gröna händer har sett till att vi ändå har många exotiska dofter och härliga kombinationer att experimentera med.
Var tillverkas produkterna, och hur tänker du kring ingredienserna?
 – Vi har vår ljusverkstad i England. Jag har själv bott i England i många år, min man är engelsman och britterna är väldigt trevliga och lätta att ha att göra med. Och de är otroligt duktiga på att göra ljus!  Sen gör vi extra kvalitetskontroll här i Höör, samt etikettering (för hand) och paketering. Det är också i Höör som vi sitter och arbetar, och bor. Ingredienserna är mycket viktiga för oss, speciellt med tanke på vår höga ethos när det gäller miljön men också eftersom ljusen inte är vanliga ljus. De är ju massageljus som man ska kunna smörja in sig med utan besvär. Ljusen innehåller bara förnyelsebara, vegetabiliska oljor: rapsolja avsedd för matindustrin och sojavax (ecosoya cert). Vekarna är fria från antändningsvätskor, glaset som ljusen tappas i och förpackningarna är gjorda av återvunnet material.
Dofter är centralt för produkterna. Använder du dig alltid av ”naturliga” råvaror när du tar fram dem?
– Nej. Vi är väldigt raka med att vi använder både parfymer och eteriska oljor. När vi började för tio år sedan hade vi mest eteriska oljor men tiden har lärt oss att parfym är mer populärt eftersom det är svårt att få fram de söta dofterna på naturligt vis. I dagsläget är cirka 7 ljus av 44 eteriska. All parfym vi använder är dock gjord för kosmetika och hudvård och den fyller cirka 5 % av ljuset, så våra ljus är väldigt milda jämfört med andra. Jag vet att det finns aktörer på marknaden som påstår att de endast använder eteriska oljor men likväl erbjuder Fresh Cotton, Sommardröm, Vanilla Cookie och så vidare. Jag vill påstå att dessa eteriska oljor har blivit så behandlade att det är falskt att kalla dem eteriska. En eterisk olja ska komma direkt från växtriket, kallpressad eller destillerad eller på annat vis skonsamt framtagen. Och inget mer. Basta.
Hur kommer det sig att just du brinner för djur, natur och hållbarhet?
– Jag har ju mina rötter på Klinta där mina föräldrar var “gröna vågare” på 70-talet, vilket i sin tur eskalerade till den ekologiska odling de sedan skapade. Vi hade alla typer av djur och några år senare blev alla i familjen vegetarianer. Hållbarhet tror jag ligger i blodet när man kommer från landet. Man lever med naturen och säsongerna på ett helt annat sätt och upptäcker styrkan i det gröna. Även konsumtionen är mindre på landet, tycker jag. Jag har bott på många platser och i stora städer i mitt liv, men i hjärtat kommer jag alltid att vara den där lantlollan från Klinta.
Vad är dina bästa ekotips för en mer hållbar vardag?
– Medvetna val. Att tänka efter innan man handlar. Bara handla saker man faktiskt kommer att använda.
Och att välja produkter med omsorg. Både för din hälsas och miljöns skull.
Klinta vegan doftljus
En av de senaste nyheterna från Klinta är veganska doftljus, till exempel med kombinationen eukalyptus och pepparmint som doftar oväntat gott! Så här säger Lisa om dem:
”Det finns flera veganska alternativ på marknaden vad det gäller ljus och doftpinnar. Men enligt oss ska ett bra veganskt ljus vara bra för allt och alla. Det räcker inte att produkten inte innehåller animaliska ingredienser. Det är lika viktigt att varken djur, natur eller människor tar skada vid tillverkningen. Och det är lika viktigt att ingredienserna är rena och tagna direkt från växtriket så att varken du eller de omkring dig tar någon skada när du tänder ditt ljus.”

Veckans hållbara hantverk: Eldblå gör underverk av gotländsk ull

Karin Kloth och Anna Victoria hagberg stickar av gotländsk ull

Premiär för Veckans hållbara hantverk! Först ut: Eldblå.

Första gången jag kom i kontakt med Eldblå var för drygt ett år sedan. Jag såg rustika, grovstickade plädar ligga över en bänk och ville bara sätta mig ner och vira den omkring mig resten av den kalla januaridagen.

När jag pratade med Anna Josefin Hagberg, en av dem som driver varumärket, blev jag ännu mer intresserad. Hon berättade om att många importerar ull från Nya Zeeland, för att den anses vara mindre ”stickig” än den svenska, men själva tyckte hon och kollegan Karin Kloth att de hittat en skatt i den gotländska fibern. Jag kan bara intyga.

Här kommer en liten intervju med Karin, så att hon själv får sätta ord på visionen bakom Eldblå:

Vad är idén bakom ert varumärke?

– Idén är att sälja produkter som är helt igenom tillverkade på Gotland, det vill säga all råvara kommer från ön och tillverkningen sker även här. Jag tog över verksamheten år 2000 och 2016 lanserade Anna Josefin Hagberg och jag kollektionen ”Made of Gotland”.

Varför brinner ni just för materialet ull?

– Ull är ett fantastiskt material! Olika fårraser ger helt olika ull och den gotländska pälsfibern är så mjuk, len och följsam att arbeta med. Materialet förnyas med en kapacitet på 200 procent per år, vilket är imponerande (fåren klipps vanligen två gånger per år). Ull kan ta upp fukt till nästan 50 procent och ändå värma fortfarande. Dessutom är den mer eller mindre självrengörande; vanligen behövs bara regelbunden vädring. Att se lammen och fåren beta i naturbetesmarkerna och veta att de har det bra, att de tillför oss så mycket – bibehållen mångfald, ullråvara, skinn och kött –känns fantastiskt. Dessutom finns det runt knuten och inte behöver skeppas från andra sidan jorden.

Vad är det som gör just era produkter speciella, tycker ni?

– Syftet med våra produkter är att tillhandahålla klassiska och enkla produkter som man kan använda länge, länge! Det speciella är att vi arbetar med strukturer i olika finhet, där maskan och luften är det värmande. Vi använder oss av ullens egna gråskalor.

Hur kommer det sig att ni brinner för hållbar design?

– Vi ser det som en fullständig nödvändighet att tänka in hållbar tillverkning och material. Det går hand i hand. Och ingen överkonsumtion!

Pläd från Eldblå av gotländskull

Eldbla gotland wool shawl

Filt ljus eldbla

 

Kolla in Veckans hållbara hantverk + samarbete med Paradisverkstaden!

Paradisverkstaden lantliv

Att sätta epitetet hållbart på ett ord som hantverk är kanske överflödigt. Hantverk är ju oftast hållbart  i sig – för mig innebär det en tidlös stil, hållbar kvalitet och nyttjande av naturmaterial.

Men så finns det dem som tar hantverket ett steg längre. Så att det blir extra hållbart. Som hittar på nya sätt att montera ihop möbeln för att undvika extra skruvar. Eller nyttjar den ull som finns lokalt i stället för att importera den från Nya Zeeland. Närproducerat. Gärna småskaligt.
Eller så kanske produktionen bidrar till att människor som annars skulle ha svårt att hitta jobb får chansen att försörja sig själva.

Det är den här typen av varumärken jag vill lyfta lite extra här på bloggen framöver.
Tipsa gärna om personer och varumärken ni vill läsa mer om!

Och håll utkik efter eldsjälarna som skapar förändring på sina sätt, efter egna förutsättningar – förhoppningsvis ger de inspiration i ditt eget liv. Så känner i alla fall jag.

På tal  om det, för det här ligger verkligen i linje med det jag pratar om: Ni har väl inte missat Lantlivs samarbete med Paradisverkstaden som vi visar på Formex idag!? Jag kan tyvärr inte ta åt mig äran för resultatet, jag har hejat på i bakgrunden, men det här är en kollektion som känns helt rätt för Lantlivs läsare med gedigna spillkumskålar, karaff, uppläggningsfat, tallrikar och pokebowls som drejats och glacerats för hand på Öland. Keramik att älska i generationer framöver. Kolla in här!

Paradisverkstaden och lantliv crew
Moa Paradis och Hannah Paradis från Paradisverkstaden, Anna-Lena Sventelius, chefredaktör för Lantliv, och formgivaren Maja Lindahl har samarbetat med att ta fram den nya kollektionen Paradisverkstaden c/o Lantliv.
Paradisverkstaden lantliv
Kollektionen Paradisverkstaden c/o Lantliv görs i fyra vackra färger – vit, havre, grå och grafit – och består av nio delar som alla kan diskas i diskmaskin. Prisexempel, Spillkum 1-4 liter, 875-1250 kr, Paradisverkstaden.se

Paradisverkstaden keramik lantliv