Veckans hållbara hantverk: Magisk design från nya Mylhta

Hållbar design från nya varumärket Mylhta

Lisa Hilland har alltid varit en av mina absolut favoritdesigners. Det är något speciellt med hennes produkter som är svårt att förklara med ord. Det är flärdfullt och organiskt men samtidigt mjukt och djupt förankrat i den svenska myllan. Och väldigt personligt.

Nu har hon lanserat sitt eget varumärke Mylhta – hjortron på jämtländsk dialekt. Det är i den naturen hon har hämtat sin inspiration. Jag ringde upp för att få veta mer.

Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Du har varit verksam som designer i många år nu, med kända kunder som Gemla, Svenskt Tenn och Orrefors. Vad var det som fick dig att ta steget och starta eget?

– Jag har fantastiska kunder som jag gärna fortsätter arbeta med. När jag arbetat för dem med olika projekt har jag alltid sett till att vara djupt involverad i processerna, det är både utvecklande och givande för formgivningen. Genom åren har jag också byggt upp ett stort nätverk inom hantverk och småskalig produktion. Jag har länge känt att jag vill göra något av det. Nu får jag möjligheten att säkerställa kvalitén, se till att varje detalj blir som jag önskar och förverkliga vissa idéer samtidigt som jag får ta ett helhetsgrepp på produktionen. Det är mycket hårt jobb men väldigt roligt!

Hållbar design är en röd tråd genom hela ditt yrkesliv. Berätta mer om hur du tänker kring det.

– Det har alltid varit en väldigt viktig del av min design att jobba med långsiktigt hållbara produkter. Och det gör jag på många olika sätt. Det är lokalproducerat, hållbara material som svenskt trä, återvunnet läder och renskinn samt gediget hantverk med bra kvalitet – vilket för mig innebär att de både är vackra att se på och att de håller länge.

Smycken av renskinn av Lisa Hilland
Den ljusaste tiden på året firar vi med blommor i håret. Midsummer armband och hårspänne är tillverkade för hand av mjukaste renskinn, att bära året om.
Tillverkas allt i Sverige?

– Det allra mesta, ja. Jag jobbar med renskinn från ett lokalt garveri i Lappland, keramik från en liten familjedriven fabrik och svenskt trä från ett lokalt snickeri. En del tillverkar jag själv också. För flera år sedan gjorde jag speglarna Gloria för Svenskt Tenn, men nu har jag fått verktygen av dem så att jag själv kan tillverka kragarna på dem av renskinn.

Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i norra Sverige.
Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i Lappland.
Hur märks det att din inspiration kommer från Jämtland?

– Jag har en del av mina rötter där från mammas sida, och vi har alltid varit där väldigt mycket. Numera har vi en stuga där, som familjen åker till så ofta det går. Jämtland har alltid varit en fast punkt för mig, där känner jag mig hemma. Därför försöker jag fånga estetiken i det som finns där, även om det inte riktigt går att återskapa något så vackert som naturen.

Vad tycker du själv karaktäriserar din design och Mylhta?

– Jag står väl inte för det minimalistiska direkt, haha! Det kanske låter flummigt men jag tror att varje människa har ett formmässigt DNA. De former som jag själv ser och älskar kommer på något vis fram när jag jobbar med dem. När jag skapar och hamnar i ett riktigt flow går det liksom bara av sig själv ibland, det är en väldigt intuitiv process. Men en sak jag har märkt är att jag ofta försöker hitta tredimensionella former för att få en mer levande känsla. Jag jobbar också mycket med det taktila och blir väldigt glad när jag ser att folk blir nyfikna och vill känna på det jag gör. Och så vill jag att estetiken ska kännas personlig.

Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.
Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.

Var kan man hitta Myhlta-kollektionen?

Redan nu finns den på webben, på mylhta.com. Sen är flera butiker intresserade men jag vill bara se till att de är i linje med vad Mylhta står för, hållbarheten framför allt.

Slutligen – hur är du själv som konsument?

– Jag är nog en ganska dålig konsument. Eller bra, beroende på hur man ser på saken. Köper jag till exempel ett par skor har jag dem hela tiden i några år, och först när de går sönder köper jag nya.

Pimpa pumpan med naturens material

Jag är lite sent ute, jag vet… men de här dekorationerna går jättesnabbt att göra! Och är de finaste pumpadekorationerna jag sett – alla idéer från Blomsterlandet.
Kolla det här till exempel, med vackra blad från skog och trädgård:

Små pumpor dekorerade med naturens material,
Små pumpor dekorerade med naturens material,

Den här dukningen tycker jag också är så fin. Jag tänkte ta lavendelkvistar från trädgården och linda runt pumpan som ligger på tallriken. Eukalyptuskvistar fick jag med mig på en pressvisning för över 1,5 år sedan och de återbrukar jag fortfarande på olika sätt.

Sist men inte minst, ett arrangemang där pumpan ersätter en kruka. Med hyacint och barrkvistar funkar blomsterfägringen både nu och till jul.

Pynta pumpor jularrangemang

Tänk bara på att du inte kan plocka mossar och lavar hur som helst.  Inte för försäljning och enbart i liten skala, eftersom exempelvis fönsterlav växer så långsamt. 

Veckans hållbara hantverk: Vackert i lin från Växbo

Vaxbo lin duk

I början av min journalistkarriär jobbade jag i Hälsingland. Jag älskade kärleken till traditioner som frodades där – hambon, de gamla Hälsingegårdarna, de svajande linfälten…

Den stoltheten genomsyrar också Växbo Lin, som drivs av det supertrevliga paret Hanna och Jakob Bruce. Här berättar de om företagets historia. Längst upp i inlägget kan ni se deras nya duk Strå – så fin!

Jakob hanna bruce

 Vad var det som gjorde att ni vågade bryta upp från Stockholm och ta över linfabrik? 

– Vi kände att det inte gick att motstå chansen att få driva en så unik produktion uppe i Hälsingland. Att få arbeta tillsammans, med färg och form och att få förvalta ett kulturarv och vara med och utveckla landsbygden, det var helt enkelt oemotståndligt. Om vi inte hade gjort det så hade vi ångrat oss längre fram i livet. Vi tänkte: Vad är det värsta som kan hända om vi provar? Jo, att det inte funkar och vi får flytta hem till Stockholm och skaffa ett ”vanligt” jobb igen. Och då kändes det inte så farligt.

Jag, som vuxit upp i Lapplands inland, beundrar alla som vågar starta företag på mindre orter eftersom kundunderlaget ofta är så litet. Har det varit svårt att nå ut och hitta kunder?

– Ska man driva en sådan här typ av verksamhet så är det en stor fördel med mindre orter, tycker vi. Första dagen när vi tagit över fabriken uppe i Växbo så kom kommunalråd och näringslivschef med blommor och hälsade välkommen! På en liten ort behöver man varandra. Kommunen är beroende av att vi finns och hjälper till med både arbetstillfällen och att locka besökare till området. Vi är beroende av hjälp i form av att få fiber grävd till fabriken med mera. Vi ser värdet av varandras arbete och hjälps åt för att göra den bästa av situationen. Vi känner att vi har ett otroligt stöd och att folk i närområdet är stolta. Linet finns i folks hjärtan i Hälsingland och det är ett kulturarv som man värdesätter. Det är alltid mycket jobb med att nå ut till övriga landet från lilla Växbo, men det är också det som är en rolig utmaning. Det känns som att vi gör något vi kan stå för, både ur miljö- och kultursynpunkt, och det ger trovärdighet till varumärket.

Hur såg visionerna kring företaget ut från början? Har de förändrats?

– Vi kände att vi ville visa att till exempel en vacker linnehandduk inte bara funkar rent stilmässigt i en gammal hälsingegård från 1700-talet utan det funkar lika bra i en hypermodern lägenhet. Linne ska användas, inte ligga undangömt i något skåp, och blir bara vackrare och bättre med åren. Vi ville göra brukstextilier som åldras med värdighet och den känslan är lika stark nu.

Varför brinner ni just för materialet lin?

– Linet har så många fördelar jämfört med andra material. Både när det gäller miljö och funktion. Det är ju helt naturligt och har otroliga egenskaper när det gäller att absorbera fukt samt att det torkar extremt fort när det blivit fuktigt – praktiskt i exempelvis handdukar och disktrasor, skurtrasor, torkmattor, handdukar och badhanddukar. Det är en otroligt stark fiber som bara blir vackrare med tiden. När det gäller miljön så är det ju linet oslagbart oavsett om man pratar om ekologisk bomull eller andra konstgjorda fibrer. Det enda som behövs för att spinna ett oblekt lingarn är att det går genom ett bad med ljummet vatten. En annan sak som gör att vi värdesätter linet är att det har en så stark koppling till Hälsingland. Historiskt sett har det varit en viktig del för människorna och landskapet.

Vad är det som gör just era produkter speciella, tycker ni? 

– Vi har ända sedan starten jobbat med en designer som heter Ingela Berntsson. Det gör att vi har en stil på våra produkter som vi tänker att man skall känna igen. Vi kör på vår stil helt enkelt och hoppas att våra kunder gillar det. Eftersom vi producerar alla våra produkter i Växbo så blir det svårt att konkurrera prismässigt med linne som är producerad i Baltikum, Kina eller Indien. Vi försöker istället konkurrera kvalitetsmässigt.

Hur tänker ni kring hållbar design? Vad innebär det för er?

– Våra produkter ska aldrig vara trendiga. När något är trendigt idag så blir det otrendigt imorgon. Vi försöker tänka i ett längre perspektiv när det gäller design. Om vi tänker att en linnehandduk ska ha en livslängd på tre generationer måste vi se till att det är en form som funkar hela den tiden också.

Slutligen: Vad är era bästa råd för att leva på ett mer hållbart sätt?

– Satsa på kvalitét. Vi är övertygade om att vi behöver konsumera färre men bättre ting. Tänk långsiktigt. Vi får ibland höra att vår disktrasa i 100% lin är dyr när den kostar 115 kronor. Men räknar man med att man kan ha den i cirka 5 år så blir det garanterat den billigaste disktrasa man haft. Och när den är förbrukad är det bara att lägga den på komposten så att den går tillbaka till naturen där den en gång växte.

 

Nya doftljus från Tom Dixon

När hållbarhetens lov börjar sjungas hos inredningsföretagen hamnar förstås materialen i fokus. Naturens material.

Det här har trendkänsliga Tom Dixon försökt fånga genom att göra behållare i sten, terrazzo och kork (oh, so trendy!) – samt sedan fylla dem med dofter som är tolkningar av själva materialens egenskaper. Tyvärr har jag inte haft tillfälle att lukta på doftljusen, jag tycker mest det är en intressant idé. Ungefär så här beskriver Tom Dixon själv sina doftljus:

doftljus i terrazzo

Terrazzo: 
”Ett doftkärl med tyngd och rundad form som är behaglig att röra. Den perfekta behållaren för denna färska Medelhavs doft. Doften kan beskrivas som välsmakande fikon kompletterat med noter av bergamott, citron, svartpeppar och ingefära.

Doftljus med doft av kork

Kork:
”Bränt socker och rökigt trä i råkork som kommer från Portugals skogar och stämplas med märket av dess tillverkare. Doften av ”Cork” är inspirerad av de naturliga egenskaperna hos behållaren. Själva doftkärlet präglas av en djärv brutalistisk silhuett, en reaktiv taktil yta och en evig återvinningsbarhet.”
Här har copywritern verkligen gått loss med adjektiven…

Doftljus med doft av sten Tom Dixon

Sten:
”Serien bjuder på ett spektrum av exotisk marmor. Kärlen är svarvade av kvalificerade ingenjörer i Indien. Varje tungviktsbehållare är unik beroende på grund av det enskilda marmorblockets särdrag. Det optimala kärlet för de exotiska basnoterna fikon och sandelträ i doftsamlingen.”

Om produkterna finns med på Stockholm Furniture & Light Fair” (börjar den 6 februari) återkommer jag med en doftrecension. 😉

SaveSave

SaveSave

På spaning efter nya ekoprylar

Liselotte och Lisa Lemke

Den här veckan är det pressvecka, då vi journalister och influencers får ta del av allehanda nyheter – just nu sådant som lanseras inför våren.

Jag har privilegiet att kolla in alla kökstrender, och fick bland annat smaka en supergod shot som Lisa Lemke snott ihop av jordgubbar, lite ingefära, gulbetor och annat spännande. Så gott att jag blev väldigt koncentrerad på smaken…

Samtidigt håller jag förstås ett extra öga på hållbara produkter – naturmaterial, närproducerat, eko, Fairtrade… Och kunde konstatera att det inte händer supermycket på den fronten. Det är fortfarande lite för mycket snack och för lite verkstad, om ni frågar mig 😉

Men det här var spännande!

Konsthantverk Rosdala

Konsthantverk i Tyringe har en stor skatt, både i form av en massa spännande ritningar i arkiven – och fysiska produkter. Till exempel en massa glasobjekt som nu tagits tillvara och gjort om till lampor i kollektionen Rosdala. Fantastiskt fina och eminent exempel på smart återbruk!

Kork som metervara

Jotex jobbar allt mer med hållbarhet (har till exempel fina mattor av återvunnet material) och använder kork i flera nya produkter. Bland annat – som här på väggen – som metervara!!!

Finlayson sangklader

Finska Finlayson är också föredömen, med snygga sängkläder av linne, trasmattor och handdukar av insamlade textilier, och så vidare.

recycled rugGillar också den här mattan, från Åhléns, som är gjord av 85 % återvunnen bomull och 15 % återvunnet ”övrigt material”.

Mera sånt!

 

SaveSave