Veckans hållbara hantverk: Ljuvliga doftljus från Piteå

Sofia och Erik Grödahl från Hing

Nu kommer min lokalpatriotism fram igen. Men det är ju inte bara för att företagen kommer från olika delar av Norrland som jag lyfter fram dem – utan för att jag tycker att de jobbar på ett bra och hållbart sätt. =)

Piteå-baserade Hing fick jag nys om för cirka två år sedan när jag började blogga hos Naturligt Snygg. De gör doftljus utan konstigheter i – ingredienslistorna är befriande enkla – så jag blev förstås sugen på att ta reda på mer om dem.
Hing startades av äkta paret Sofia och Erik Grödahl, och här är det Erik som svarar på frågorna:

Hur fick ni idén att starta varumärket Hing?

– Sofia startade företaget för att hon drivs av kvalitet och hållbarhet. Hon ville ha närproducerade produkter istället för massproducerat från USA och Kina.

Tillverkas allt på plats i Piteå – och hur många sysselsätter ni?

– Allt tillverkas för hand i Piteå och företaget sysselsätter en person på heltid och en på halvtid.

Doftljus i motljus från Hing

 

Hur tänker ni kring ingredienserna?

Vi utgår alltid ifrån transparens. Alla råvaror ska ursprungligen komma från en växt, till exempel eteriska oljor som pressas ur växter.

Dofter är centralt för produkterna. Använder ni er alltid av ”naturliga” råvaror när ni tar fram dem?

Vi håller oss till enkelhet och inget svårförståeligt innehåll. Det är rena oljor och fetter tillsammans med eteriska oljor – vi använder alltså inga konstgjorda dofter – som ingår i våra produkter. De är också fria från vatten, därför behöver vi inte använda konserveringsmedel.

Handtvål från Hing
Handtvål med örtig rosmarin, från Hing.
Numera gör ni även kroppsvård och tvål. Vill ni berätta mer om de produkterna?

– Vi vill inspirera till medveten och njutbar konsumtion på fler sätt, med fler olika produkter. Vår bad- och kroppsolja kan till exempel användas på många sätt: i badet, duschen, efter bad och dusch eller till massage. Det är en produkt för hela kroppen – händer, armar, överkropp, ben, fötter… så det räcker att köpa en förpackning istället för tre. Vår flytande tvål är en naturtvål som tar ett dygn att framställa. Tvålen innehåller förtvålad kokosolja, ricinolja, tallkåda och eteriska oljor.

Vad är era bästa ekotips för en mer hållbar vardag?

– Less is more! =)

Doftljus med jultema från Ting

Veckans hållbara hantverk: Magisk design från nya Mylhta

Hållbar design från nya varumärket Mylhta

Lisa Hilland har alltid varit en av mina absolut favoritdesigners. Det är något speciellt med hennes produkter som är svårt att förklara med ord. Det är flärdfullt och organiskt men samtidigt mjukt och djupt förankrat i den svenska myllan. Och väldigt personligt.

Nu har hon lanserat sitt eget varumärke Mylhta – hjortron på jämtländsk dialekt. Det är i den naturen hon har hämtat sin inspiration. Jag ringde upp för att få veta mer.

Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Lisa Hilland med sin stol Bow för Gemla.
Du har varit verksam som designer i många år nu, med kända kunder som Gemla, Svenskt Tenn och Orrefors. Vad var det som fick dig att ta steget och starta eget?

– Jag har fantastiska kunder som jag gärna fortsätter arbeta med. När jag arbetat för dem med olika projekt har jag alltid sett till att vara djupt involverad i processerna, det är både utvecklande och givande för formgivningen. Genom åren har jag också byggt upp ett stort nätverk inom hantverk och småskalig produktion. Jag har länge känt att jag vill göra något av det. Nu får jag möjligheten att säkerställa kvalitén, se till att varje detalj blir som jag önskar och förverkliga vissa idéer samtidigt som jag får ta ett helhetsgrepp på produktionen. Det är mycket hårt jobb men väldigt roligt!

Hållbar design är en röd tråd genom hela ditt yrkesliv. Berätta mer om hur du tänker kring det.

– Det har alltid varit en väldigt viktig del av min design att jobba med långsiktigt hållbara produkter. Och det gör jag på många olika sätt. Det är lokalproducerat, hållbara material som svenskt trä, återvunnet läder och renskinn samt gediget hantverk med bra kvalitet – vilket för mig innebär att de både är vackra att se på och att de håller länge.

Smycken av renskinn av Lisa Hilland
Den ljusaste tiden på året firar vi med blommor i håret. Midsummer armband och hårspänne är tillverkade för hand av mjukaste renskinn, att bära året om.
Tillverkas allt i Sverige?

– Det allra mesta, ja. Jag jobbar med renskinn från ett lokalt garveri i Lappland, keramik från en liten familjedriven fabrik och svenskt trä från ett lokalt snickeri. En del tillverkar jag själv också. För flera år sedan gjorde jag speglarna Gloria för Svenskt Tenn, men nu har jag fått verktygen av dem så att jag själv kan tillverka kragarna på dem av renskinn.

Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i norra Sverige.
Renskinnet som används till Gloria är en biprodukt av rennäringen, helt ekologiskt framställt på ett litet garveri i Lappland.
Hur märks det att din inspiration kommer från Jämtland?

– Jag har en del av mina rötter där från mammas sida, och vi har alltid varit där väldigt mycket. Numera har vi en stuga där, som familjen åker till så ofta det går. Jämtland har alltid varit en fast punkt för mig, där känner jag mig hemma. Därför försöker jag fånga estetiken i det som finns där, även om det inte riktigt går att återskapa något så vackert som naturen.

Vad tycker du själv karaktäriserar din design och Mylhta?

– Jag står väl inte för det minimalistiska direkt, haha! Det kanske låter flummigt men jag tror att varje människa har ett formmässigt DNA. De former som jag själv ser och älskar kommer på något vis fram när jag jobbar med dem. När jag skapar och hamnar i ett riktigt flow går det liksom bara av sig själv ibland, det är en väldigt intuitiv process. Men en sak jag har märkt är att jag ofta försöker hitta tredimensionella former för att få en mer levande känsla. Jag jobbar också mycket med det taktila och blir väldigt glad när jag ser att folk blir nyfikna och vill känna på det jag gör. Och så vill jag att estetiken ska kännas personlig.

Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.
Sidobordet och skåpet Anno är gjorda av furu, där mönstret utgörs av årsringarna i träet. Det är ett riktigt pussel och mönstret kan bara tas fram av den mest skickliga och envisaste snickaren, berättar Lisa och skrattar.

Var kan man hitta Myhlta-kollektionen?

Redan nu finns den på webben, på mylhta.com. Sen är flera butiker intresserade men jag vill bara se till att de är i linje med vad Mylhta står för, hållbarheten framför allt.

Slutligen – hur är du själv som konsument?

– Jag är nog en ganska dålig konsument. Eller bra, beroende på hur man ser på saken. Köper jag till exempel ett par skor har jag dem hela tiden i några år, och först när de går sönder köper jag nya.

Veckans hållbara hantverk: MNOP Jewelry gör smycken av återvunnet silver

Ring av recycled silver från MNOP Design

Ett vackert smycke kan verkligen lyfta den enklaste outfit. På Lantliv sa en av mina kollegor: ”Det är så spännande att se vad du ska ha för halsband när du kommer till jobbet. Du har så många fina!”.
Jupp, halsband är min grej! Men vad den kommentaren säger om mina tidigare konsumtionsvanor vill jag helst inte tänka på…

Jag gillar smycken med tidlösa, enkla, geometriska former. I synnerhet cirkelformer. Det är förmodligen därför jag föll som en fura för MNOP Jewelry också. Ännu gladare blev jag när jag insåg att de flesta smyckena är gjorda av återvunnet silver! Magdalena Nehm är stjärnan bakom de små underverken

Magdalena Nehm, grundare av MNOP Jewelry

Du började i modebranschen med sadlade om till hantverksmässigt och hållbart tillverkade smycken. Vad fick dig att ta det steget?

– Jag jobbade som teknisk designer och mönsterkonstruktör på ett i den lilla staden Tranås i Norra Småland. Det var en dröm att få det jobbet eftersom min mans släktgård låg i närheten och jag vill gärna flytta till gården. Men företaget gick i konkurs 2014 och jag såg mig om efter nya jobb. Eftersom modeindustrin är starkt centrerad till Stockholm och Borås ställdes jag inför valet att flytta till Stockholm, eller stanna kvar.
– En sak jag hade med mig var att jag visste vilken klump i magen det gav att jobba på ett företag med global produktion där man inte har någon koll på hur mycket företaget bryr sig om anställda eller miljön. Allt sammantaget gjorde att vi valde landet och släktgården. Jag hade länge haft en dröm om att starta eget, bestämma allt själv och jobba hemma på vår underbara gård. Så jag valde det spåret och när jag funderade över vilken typ av företag jag ville ha landade det till slut i miljövänliga silversmycken.

De flesta av dina smycken tillverkas av återvunnet silver. Varifrån kommer silvret?

– Jag har en leverantör som köper in silver och återvinner. Det kommer från allt möjligt – smycken, bestick, elektronik och medicinsk utrustning. Jag köper sedan bearbetat silver i form av tråd och plåt. Leverantören kan även säkerställa att silvrets innehåll av bly och nickel är under gränsvärdena och därmed lagliga att sälja som smycken i EU.

Armband av recycled silver

Hur går tillverkningen till?

– All bearbetning – hamring, lödning, polering etcetera – görs i min studio i vårt stora hus. Sedan packas och skickas smyckena med lantbrevbäraren. Vissa smycken tillverkas i ett unikt exemplar, andra görs i små serier. Jag har ett mycket litet lager så de flesta smyckena tillverkas efter att jag fått ordern.

Är vissa metaller lättare att återvinna än andra?

– Jag har inte så stor koll på andra metaller förutom silver och guld. Guld är lättare att återvinna då det finns en bättre infrastruktur för insamling och värdet på metallen är så högt att du får betalt för ditt ”skrot” även om det bara är några enstaka gram. Med silver finns det en större okunskap hos konsumenten och många vet varken att man ska eller hur man göra för att återvinna sitt silver. Men det vill jag råda bot på!

Hur tänker du kring själva designen – vad vill du att den ska förmedla?

– Designen ska vara ren och nordisk, med en stil man kan ha länge utan att tröttna. Den ska hjälpa bärare att känna sig lugn, fokuserad, kompetent och duglig som man är. Inga smycken får heller vara tunga eller obekväma.

Hur jobbar du i övrigt med hållbarhet?

– Allt från att använda begagnad dator, ha smyckesaskar i kartong istället för plast, och packa order i återanvänd bubbelplast. Det är ett stort arbete men man får ta ett litet steg i taget.

Halsband recycled silver MNOP
Alla smycken finns hos MNOP Jewelry.

 

 

Veckans hållbara hantverk: Vackert i lin från Växbo

Vaxbo lin duk

I början av min journalistkarriär jobbade jag i Hälsingland. Jag älskade kärleken till traditioner som frodades där – hambon, de gamla Hälsingegårdarna, de svajande linfälten…

Den stoltheten genomsyrar också Växbo Lin, som drivs av det supertrevliga paret Hanna och Jakob Bruce. Här berättar de om företagets historia. Längst upp i inlägget kan ni se deras nya duk Strå – så fin!

Jakob hanna bruce

 Vad var det som gjorde att ni vågade bryta upp från Stockholm och ta över linfabrik? 

– Vi kände att det inte gick att motstå chansen att få driva en så unik produktion uppe i Hälsingland. Att få arbeta tillsammans, med färg och form och att få förvalta ett kulturarv och vara med och utveckla landsbygden, det var helt enkelt oemotståndligt. Om vi inte hade gjort det så hade vi ångrat oss längre fram i livet. Vi tänkte: Vad är det värsta som kan hända om vi provar? Jo, att det inte funkar och vi får flytta hem till Stockholm och skaffa ett ”vanligt” jobb igen. Och då kändes det inte så farligt.

Jag, som vuxit upp i Lapplands inland, beundrar alla som vågar starta företag på mindre orter eftersom kundunderlaget ofta är så litet. Har det varit svårt att nå ut och hitta kunder?

– Ska man driva en sådan här typ av verksamhet så är det en stor fördel med mindre orter, tycker vi. Första dagen när vi tagit över fabriken uppe i Växbo så kom kommunalråd och näringslivschef med blommor och hälsade välkommen! På en liten ort behöver man varandra. Kommunen är beroende av att vi finns och hjälper till med både arbetstillfällen och att locka besökare till området. Vi är beroende av hjälp i form av att få fiber grävd till fabriken med mera. Vi ser värdet av varandras arbete och hjälps åt för att göra den bästa av situationen. Vi känner att vi har ett otroligt stöd och att folk i närområdet är stolta. Linet finns i folks hjärtan i Hälsingland och det är ett kulturarv som man värdesätter. Det är alltid mycket jobb med att nå ut till övriga landet från lilla Växbo, men det är också det som är en rolig utmaning. Det känns som att vi gör något vi kan stå för, både ur miljö- och kultursynpunkt, och det ger trovärdighet till varumärket.

Hur såg visionerna kring företaget ut från början? Har de förändrats?

– Vi kände att vi ville visa att till exempel en vacker linnehandduk inte bara funkar rent stilmässigt i en gammal hälsingegård från 1700-talet utan det funkar lika bra i en hypermodern lägenhet. Linne ska användas, inte ligga undangömt i något skåp, och blir bara vackrare och bättre med åren. Vi ville göra brukstextilier som åldras med värdighet och den känslan är lika stark nu.

Varför brinner ni just för materialet lin?

– Linet har så många fördelar jämfört med andra material. Både när det gäller miljö och funktion. Det är ju helt naturligt och har otroliga egenskaper när det gäller att absorbera fukt samt att det torkar extremt fort när det blivit fuktigt – praktiskt i exempelvis handdukar och disktrasor, skurtrasor, torkmattor, handdukar och badhanddukar. Det är en otroligt stark fiber som bara blir vackrare med tiden. När det gäller miljön så är det ju linet oslagbart oavsett om man pratar om ekologisk bomull eller andra konstgjorda fibrer. Det enda som behövs för att spinna ett oblekt lingarn är att det går genom ett bad med ljummet vatten. En annan sak som gör att vi värdesätter linet är att det har en så stark koppling till Hälsingland. Historiskt sett har det varit en viktig del för människorna och landskapet.

Vad är det som gör just era produkter speciella, tycker ni? 

– Vi har ända sedan starten jobbat med en designer som heter Ingela Berntsson. Det gör att vi har en stil på våra produkter som vi tänker att man skall känna igen. Vi kör på vår stil helt enkelt och hoppas att våra kunder gillar det. Eftersom vi producerar alla våra produkter i Växbo så blir det svårt att konkurrera prismässigt med linne som är producerad i Baltikum, Kina eller Indien. Vi försöker istället konkurrera kvalitetsmässigt.

Hur tänker ni kring hållbar design? Vad innebär det för er?

– Våra produkter ska aldrig vara trendiga. När något är trendigt idag så blir det otrendigt imorgon. Vi försöker tänka i ett längre perspektiv när det gäller design. Om vi tänker att en linnehandduk ska ha en livslängd på tre generationer måste vi se till att det är en form som funkar hela den tiden också.

Slutligen: Vad är era bästa råd för att leva på ett mer hållbart sätt?

– Satsa på kvalitét. Vi är övertygade om att vi behöver konsumera färre men bättre ting. Tänk långsiktigt. Vi får ibland höra att vår disktrasa i 100% lin är dyr när den kostar 115 kronor. Men räknar man med att man kan ha den i cirka 5 år så blir det garanterat den billigaste disktrasa man haft. Och när den är förbrukad är det bara att lägga den på komposten så att den går tillbaka till naturen där den en gång växte.