Kvinnor är nyckeln till en hållbar framtid

Kvinnor är nyckeln till hållbar utveckling
Många kvinnor blir vegetarianer för miljöns skull. Så var det för mig också: när jag läste att det går åt 10 gånger mer av jordens resurser för att producera ett kilo kött, jämfört med ett kilo baljväxter, bestämde jag mig för att bli vegetarian

Vi har pratat en hel del om det på sistone, mina vänner och jag; Varför är det så många fler kvinnor som engagerar sig i miljö- och klimatfrågor jämfört med män?
Det började med att vi diskuterade hur engagemanget ser ut i våra egna – och bekantas – familjer.
Sedan tittade jag på hur det ser ut i de grupper jag själv är engagerad i: The Sustainable Society, Sustainable Influencers och Klimatklubben. Andelen engagerade kvinnor är överlägset störst.
Och så kom jag på att jag läst att kvinnor i Sverige är mycket mer oroade för klimatet jämfört med män – och hittade underlag i den nationella SOM-undersökningen från 2017, där man till exempel kommit fram till att 54 procent av kvinnorna är oroliga för miljöförstöring, jämfört med 38 procent av männen. Jag hittade även en Sifo-undersökning från samma år som visade att var femte ung kvinna (16-20 år) är vegetarian av miljöskäl. I gruppen män 50-64 år är siffran mindre än 1 procent.
Enligt en studie av myndigheten Trafikanalys går kvinnor före även när det gäller vårt resande. Om män skulle resa som kvinnor får man en minskning av koldioxidutsläppen på drygt 17 procent och då skulle vi vara väldigt nära den minskning som krävs för att nå hållbarhetsmålen som ska vara uppfyllda till år 2030.

Med det här i ryggen blir det ganska tydligt att det är vi kvinnor som leder vägen mot en hållbar framtid i Sverige.

Om man tittar utanför Sverige då? Jämställdhet är nyckeln även där – och ett av de globala målen för hållbar utveckling som världens länder skrev under på i Paris 2015.Kvinnorna står till exempel för 45-80 procent av matproduktionen i utvecklingsländer. De är med andra ord en förutsättning för att vi ska ha tillräckligt med föda framöver. Kvinnorna är dessutom mer beroende av naturresurser från skogen och jordbruket – medan männen oftare lönearbetar – och har därför bättre kunskaper om biologisk mångfald och hur vi ska skydda dessa tillgångar.
Men det handlar också om att ländernas ekonomi blir mer stabil när kvinnorna bidrar både till statskassan och familjens budget. Rätten till utbildning och att bestämma antal barn är också viktigt ur ett globalt hållbarhetsperspektiv, eftersom överbefolkning är ett problem.

Här i Sverige har klimatkvinnorna blivit en växande maktfaktor. Vi organiserar oss, debatterar och gör nya, bättre val för att skapa en mer hållbar livstilssnorm i samhället.
I många andra länder har kvinnor inte ens möjligheten att göra sina röster hörda.

Det här är den nya kvinnokampen för mig. Och en sak står väldigt klar: Hela planeten tjänar på att kvinnor får ta plats och bidra till samhället på samma villkor som män.

Det här är månadens tema för bloggkollektivet The Sustainable Society. Läs vad mina kloka själsfränder skrivit här:

Ekoenkelt: Klimatfrågan ut ett jämställdhetsperspektiv

Husligheter: Hur blev klimatet den nya kvinnokampen

Think Organic:  Hur blev klimatfrågan en kvinnofråga 

Emma Sundh: Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover? 

Annas kemtvätt: Hej pappor, klimatkampen behöver er också!

Veckans hållbara hantverk: Miljövänliga sovrumsmöbler från Pamboof

Miljövänliga sängbord och sängavel från Pamboof
Sängborden är en nyhet för i år från Pamboof, sänggavlarna var det som lanserades först.

Ända sedan vi flyttade in i vårt 60-talskedjehus har maken och jag pratat om att fixa en sänggavel till sovrummet. Det behöver ju inte vara så komplicerat, jag vet, men det verkar vara en av de där sakerna som vi aldrig lyckas ta tag i. Jag är inte superförtjust i de där svulstiga, stoppade varianterna som finns hos de flesta möbelföretag heller.
Därför blev jag glad när nya varumärket Pamboof dök upp med sänggavlar av Svanenmärkt virke, dessutom tillverkade lokalt i Dalarna. Jag har intervjuat grundaren Andreas Åkeson:

En kollega till mig och vän till dig berättade att du tidigare arbetade med badrumsinredning. Vad fick dig att sadla om och satsa på sänggavlar?

– Anledningen var att jag och min sambo ville flytta upp till Falun för att hon fick jobb där – plus att vi började fundera på att skaffa barn och ville vara nära släkten. Jag fortsatte i badrumsbranschen ett tag här i Dalarna tills jag en dag blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Och då blev det naturligt att testa den där drömmen som jag länge hade haft, att starta eget företag. Att det blev just sänggavlar var en slump. 2008 var jag ute efter en sänggavel i trä med förvaring. Hittade ingen att köpa så jag gjorde en egen. Sen låg den där tanken och ruvade i huvudet tills jag 2017 skulle köpa en ny sänggavel i trä med förvaring och insåg att det fortfarande inte fanns att köpa. Då tog jag saken i egna händer och startade Pamboof.

Varifrån kommer namnet Pamboof?

– Det var viktigt för mig att inte döpa bolaget till något bara för att ha ett namn. Så den processen tog rätt lång tid. Tills min syster en dag kom och sa: ”Jag kallade ju min pyjamas för pamboof när jag var liten. Och du tillverkar ju sovrumsmöbler”. Jag kände direkt att det var perfekt! Dels har det en bakgrundshistoria men sen tycker jag att namnet sticker ut och är väldigt originellt. Så Pamboof blev det!

Hur går tillverkningen till?

– Möblerna tillverkas på beställning i ett småskaligt snickeri här i Dalarna. Då kunden kan välja fritt mellan 448 olika kombinationer av bredder, färger och mönster så blir varje möbel unik och specialtillverkad. Snickeriet fräser alla mönster i en så kallad CNC-fräs och målar möblerna utefter kundernas önskemål. Alla möbler monteras sedan för hand. I varje möbel fräser vi diskret in vår logga som visar att denna möbel kommer från Pamboof.

Sänggavel med dold förvaring från Pamboof
Till både sängborden och sänggavlarna kan man köpa till trådlösa dolda mobilladdare. Man kan även välja dold förvaring bakom gavlarna.
Virket som används är Svanenmärkt. Vad innebär det?

– Svanenmärkt MDF hör till de minst miljöbelastande skivmaterialen på marknaden. Svanen ställer bland annat krav på att träråvaran ska vara miljöcertifierad och minskad användning av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det är viktigt för oss på Pamboof att inte göra mer skada på naturen än nödvändigt.

Hur tänker du kring hållbarhet i övrigt?

– Det som kändes viktigt för mig när jag flyttade hem till Dalarna igen och startade Pamboof var känslan av att kunna vara med och bidra och bjuda tillbaka till bygden man växt upp i. Vi bor själva på en gård mitt ute i skogen och vet hur svårt det är med jobb ute på landsbygden. Tänk då att starta ett företag som kanske kan mynna ut i nya arbetstillfällen. Riktigt häftigt!

Miljömärkt sänggavel från Pamboof

Nu kan du återvinna skor hos Vagabond

Återvunna skor hos Vagabond

På tal om #whitemonday som jag skrev om förra veckan: Visste du att man numera kan återvinna sina gamla skor i Vagabonds butiker? Shoe Bring Back kallar de projektet.
Själv har jag sjukt svårt att slita mig från mina skor när jag äntligen hittat ett par som är både sköna OCH snygga. Jag låter laga dem hos skomakaren och har dem tills de bokstavligen faller i bitar.
Men när de faller i bitar kan de alltså fortfarande komma till nytta. Förvisso blir det inte nya skor utan golv, förpackningar och pellets. Men det är ju bättre än att materialet bara kasseras. Förut har det varit svårt att separera de olika delarna av skon, men nu har man alltså kommit på hur man ska separera lim, skinn och gummi så att materialen kan användas igen.
Är skorna fräschare än mina brukar vara sorterar Vagabond-medarbetare ut dem och ger till second hand eller välgörenhet. För besväret får Vagabond 5 kr per kilo skor av återvinningsföretaget I:co.

Läs även om adidas som gör skor av återvunnen plast från havet.

Och för dig som vill köpa mer miljövänliga skor: Adisgladis.se har ett bra utbud av både ekologiska och veganska skor.

Veckans vardagsvego: Risotto med hemodlade tomater

Risotto med tomater och ruccolasallad

Förra veckan kom första frostnatten. Med bävan öppnade jag dörren till växthuset – men tror ni inte att tomaterna hade klarat sig! Vissa hade skrumpnat lite men de få röda som var kvar såg fräscha ut. Så jag plockade alla och gjorde en god risotto av dem. Närodlat gör verkligen hela skillnaden.

Risotto med hemodlade tomater

4 port

4 dl arborioris
1 liten gul lök, finhackad
12 tomater i körsbärs- till plommonstorlek (ca 4 vanliga skulle jag tro), skurna i små bitar
2 msk smör
1 liter vatten
2 msk grönsaksfond
50 g riven parmesanost

Ruccolasallad:
0,5 dl pinjenötter
100 g ruccola
1 msk olivolja
salt, svartpeppar

1. Koka upp vatten med grönsaksfonden i. Håll varmt.
2. Fräs ris, lök och hälften av tomaterna i smöret i några minuter (tills riset och löken är hyfsat transparent).
3. Häll 2-3 dl av buljongen på riset och låt koka in. Fortsätt fylla på med buljong i omgångar tills den är slut och riset är så mjukt du vill ha det (18-20 minuter ungefär).
4. Blanda ner osten i risotton. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar. Blanda även ner resten av tomaterna. Så gott med några färska ihop med de tillagade tomaterna!
5. Rosta pinjenötterna i en torr liten stekpanna. Blanda med ruccola, olivolja, lite flingsalt och svartpeppar. Servera till risotton. Mums!

Mindre jobba, mera leva!

Mys i mossan i farmors gamla anorak. =)

Det är drygt tre veckor sedan jag slutade jobba nu, och under förra veckan slog det mig: Vad pigg jag är! Vad härligt det är att hinna hjälpa till med barnens läxor utan att pressa in det mellan matlagning och träning varenda kväll! Vad roligt att jag har hunnit baka matbröd för första gången på nästan ett år!

Är det inte helt galet ändå, hur vi jobbar och jobbar och pusslar och pusslar för att få allt att gå runt? For what?

Jag vet, ibland finns det faktiskt inga alternativ. Är man ensamstående, eller låginkomsttagare, eller i värsta fall både och så måste man kanske jobba sina 8 timmar för att få allt att gå runt. Men vi som egentligen skulle klara oss på mindre. Varför håller vi på så här?

Runt omkring mig hör jag allt fler – främst kvinnor – prata om hur håller på att gå sönder på grund av allt de upplever som måsten i arbetsliv och vardag. Familjer som säger att de knappt hinner ses i vardagen större delen av året och sedan försöker kompensera det med en vecka utomlands varje år. Som inte har tid att åka på skogsutflykt men lägger massvis med tid på att shoppa eller göra om hemma. Inte för att det behövs, utan för att hemmet ska kännas uppdaterat och fräscht – ifall någon av alla de vänner som inte heller har någon tid över mot all förmodan skulle komma och hälsa på.

Nina Björk skriver om det här i sin bok Lyckliga i alla sina dagar– en bok som jag läste för flera år sedan men vars innehåll ofta dyker upp i tankarna. Hon beskriver ett samhälle där varje individ har blivit ett varumärke som hela tiden måste uppgraderas, utvecklas och utrustas med nytt för att behålla sitt ”marknadsvärde”. Vilket sällan är hållbart i längden – varken för människan eller miljön.
Vad skulle hända om vi arbetade lite mindre? Levde lite enklare? Det är intressanta resonemang hon för fram, även om det finns en del frågetecken i dem också.

Själv har jag i alla fall aldrig känt mig så fri som nu. Jag hinner med hushållssysslorna under veckan, så att helgen kan handla mer om socialt umgänge och skogspromenader. Jag hinner fixa, laga och sköta om. Jag njuter av att plocka svamp och ta hand om de sista grödorna i trädgården – vilket dessutom ger obesprutade livsmedel och pengar över till annat. Bara det här att sluta jaga nya prylar hela tiden (ett livsstilsval jag gjort sedan länge) har frigjort så otroligt mycket tid till annat som jag mycket hellre sysslar med!
Men det bästa är ändå harmonin som har spritt sig här hemma. Jag älskar att vara hemma när barnen kommer från skolan, äta mellis med dem, prata om dagen i lugn och ro. Jag orkar lyssna, jag orkar vara där.

Självklart kan – och vill – jag inte leva så här för evigt. Jag har alltid tyckt om att arbeta, att tjäna mina egna pengar och utvecklas både mentalt och erfarenhetsmässigt. Och får jag chansen att jobba med hållbarhet kommer jag att se till att göra det bra.
Men i den bästa av världar jobbar både jag och min man mindre framöver. För våra barns skull. Och för planetens.

 

 

Recept: Höststäda badrummet med ditt eget miljövänliga städmedel

Miljövänligt städmedel till badrum

Det är kanske inte helt sunt att spendera för mycket tid hemma… Nu har jag börjat röja och rensa i hela huset och till och med tillverka mina egna städmedel. 🙂
När jag gick igenom bokhyllan hittade jag nämligen boken ”Städglädje”, av Marléne Eriksson, som kollegorna av oklar anledning tyckte passade mig (inte för att jag är en smutsgris utan för att jag är lite überpedantisk säger de).
Det är lätt att få städångest när man ser alla städinsatser Marléne tycker att man bör hinna med per vecka, men jag gillar de handfasta råden om hur man kan blanda ihop sina egna miljövänliga städmedel.

Jag hade till exempel inte avkalkat duschdörrar och badrumskakel på ett år innan förra helgen. Det kanske är skitsnuskigt? Hur ofta städar ni badrummet från tak till golv?

Hur som haver, jag testade att blanda ihop min egen avkalkningsspray enligt detta recept (som jag dock delade i hälften):

3 msk ättiksprit
0,5 dl såpa
5 dl vatten

Blanda i sprayflaska, spruta på kakel och duschdörrar, låt verka i 10-15 minuter.
Skölj av med lite vatten och torka med mikrofiberduk för badrum eller en linnetrasa. Det funkade verkligen hur bra som helst!

Recept på badrumsspray, för den mer vardagliga städningen:

1 tsk såpa
1 dl ättiksprit
saften av 1 citron
2 dl vatten

Blanda i sprayflaska. Spraya på handfat, ev duschväggar, insidan av toaletten etc, låt verka en stund och torka med exempelvis linneduk.

Lite överkurs kanske, men kul att testa – och det funkade verkligen!

 

 

 

Veckans hållbara hantverk: MNOP Jewelry gör smycken av återvunnet silver

Ring av recycled silver från MNOP Design

Ett vackert smycke kan verkligen lyfta den enklaste outfit. På Lantliv sa en av mina kollegor: ”Det är så spännande att se vad du ska ha för halsband när du kommer till jobbet. Du har så många fina!”.
Jupp, halsband är min grej! Men vad den kommentaren säger om mina tidigare konsumtionsvanor vill jag helst inte tänka på…

Jag gillar smycken med tidlösa, enkla, geometriska former. I synnerhet cirkelformer. Det är förmodligen därför jag föll som en fura för MNOP Jewelry också. Ännu gladare blev jag när jag insåg att de flesta smyckena är gjorda av återvunnet silver! Magdalena Nehm är stjärnan bakom de små underverken

Magdalena Nehm, grundare av MNOP Jewelry

Du började i modebranschen med sadlade om till hantverksmässigt och hållbart tillverkade smycken. Vad fick dig att ta det steget?

– Jag jobbade som teknisk designer och mönsterkonstruktör på ett i den lilla staden Tranås i Norra Småland. Det var en dröm att få det jobbet eftersom min mans släktgård låg i närheten och jag vill gärna flytta till gården. Men företaget gick i konkurs 2014 och jag såg mig om efter nya jobb. Eftersom modeindustrin är starkt centrerad till Stockholm och Borås ställdes jag inför valet att flytta till Stockholm, eller stanna kvar.
– En sak jag hade med mig var att jag visste vilken klump i magen det gav att jobba på ett företag med global produktion där man inte har någon koll på hur mycket företaget bryr sig om anställda eller miljön. Allt sammantaget gjorde att vi valde landet och släktgården. Jag hade länge haft en dröm om att starta eget, bestämma allt själv och jobba hemma på vår underbara gård. Så jag valde det spåret och när jag funderade över vilken typ av företag jag ville ha landade det till slut i miljövänliga silversmycken.

De flesta av dina smycken tillverkas av återvunnet silver. Varifrån kommer silvret?

– Jag har en leverantör som köper in silver och återvinner. Det kommer från allt möjligt – smycken, bestick, elektronik och medicinsk utrustning. Jag köper sedan bearbetat silver i form av tråd och plåt. Leverantören kan även säkerställa att silvrets innehåll av bly och nickel är under gränsvärdena och därmed lagliga att sälja som smycken i EU.

Armband av recycled silver

Hur går tillverkningen till?

– All bearbetning – hamring, lödning, polering etcetera – görs i min studio i vårt stora hus. Sedan packas och skickas smyckena med lantbrevbäraren. Vissa smycken tillverkas i ett unikt exemplar, andra görs i små serier. Jag har ett mycket litet lager så de flesta smyckena tillverkas efter att jag fått ordern.

Är vissa metaller lättare att återvinna än andra?

– Jag har inte så stor koll på andra metaller förutom silver och guld. Guld är lättare att återvinna då det finns en bättre infrastruktur för insamling och värdet på metallen är så högt att du får betalt för ditt ”skrot” även om det bara är några enstaka gram. Med silver finns det en större okunskap hos konsumenten och många vet varken att man ska eller hur man göra för att återvinna sitt silver. Men det vill jag råda bot på!

Hur tänker du kring själva designen – vad vill du att den ska förmedla?

– Designen ska vara ren och nordisk, med en stil man kan ha länge utan att tröttna. Den ska hjälpa bärare att känna sig lugn, fokuserad, kompetent och duglig som man är. Inga smycken får heller vara tunga eller obekväma.

Hur jobbar du i övrigt med hållbarhet?

– Allt från att använda begagnad dator, ha smyckesaskar i kartong istället för plast, och packa order i återanvänd bubbelplast. Det är ett stort arbete men man får ta ett litet steg i taget.

Halsband recycled silver MNOP
Alla smycken finns hos MNOP Jewelry.

 

 

Häng på #whitemonday – 5 sätt att minska din konsumtion

Lagade skor White Monday
Lagade för andra gången – skorna är som nya!

Jag är en av alla bloggare som deltar i kampanjen White Monday (19 november) – som en motvikt till den vansinniga ”köpfesten” Black Friday.
Hur vi kan hänge oss åt det sistnämnda, när vi vet att svenskarnas miljöpåverkan hör till den högsta i världen (när konsumtionen räknas in), är för mig en gåta. Redan i mars i år gjorde vi slut på ”vår andel” av jordens resurser – det som kallas Overshoot Day.

Det är ganska tydligt att vi måste tänka om, tycker jag.
Själv är jag ingen ängel, absolut inte. Jag började fundera rejält över mitt shoppingbeteende först för 3-4 år sedan. Men sedan nyår 2016 tänker jag hela tiden ”Behöver jag det här”, innan jag köper nytt. Det har gjort stor skillnad.
Ibland ”villhöver” jag tyvärr och trillar dit igen…

Men det lustiga är att när man börjar tänka så här, spinner det bara vidare, automatiskt. Helt plötsligt har jag blivit mycket bättre på att sköta om, laga och reparera. Mina skor, på bilden här ovan, har jag haft i 5-6 år nu. Jag fullkomligen älskar dem och lagade dem för andra gången – när hela sulan lossnade på högerskon  – för tre veckor sedan. Jag lagar tösens tajts, vars kvalitet oftast är bedrövlig, både två och tre gånger innan de går till textilåtervinningen. Och jag försöker vårda det vi ärvt och köpt i förhoppningen att det ska hålla livet ut.
När jag gjort sådant här känner jag mig så förunderligt nöjd. För mina mor- och farföräldrar, till exempel, var det en naturlig del av livet. De sparade till saker och tog sedan hand om det de hade på ett helt annat sätt än de flesta gör nu.

Men det bästa är all tid jag sparar in! Sååå skönt att slippa hänga i gallerior där det bara är varmt och knappt går att andas…. I söndags gick jag och min man till exempel på långpromenad, där vi först stannade hos några goda vänner och tog en kaffe på vägen, sedan hos en till bara för att andan föll på. DET kallar jag ett rikt liv!

Här är mina 5 nycklar till minskad konsumtion:

  • Ta hand om. Olja in skärbräda och träredskap i köken. Behandla köksbänkens yta. Rengör och putsa skorna. Kör med noppmaskin på noppiga plagg. Tvätta kläderna mindre ofta och vädra dem mer. Och så vidare. På så vis håller sig sakerna som nya väldigt mycket längre.
  • Laga och reparera. Gå till skomakaren när sulan lossnat eller klacken blivit nedsliten. Laga trasiga plagg – eller skicka till exempelvis Repamera. Har träbordet blivit slitet – slipa ner och ytbehandla igen. Måla om. Tänk kreativt!
  • Byt grejer och kläder med vännerna. Det känns till exempel fint att babygymet nu har en fjärde, junior, användare… Eller att Klara brukar ärva kläder av en äldre granntjej, innan de oftast går vidare till en tredje. Tripp, trapp, trull…
  • Köp och sälj second hand. Min kompis Linda har stenkoll på alla bytesdagar, loppisar och bra second hand-butiker (de med lite kvalitetstänk) i närheten av där vi bor. Så jag rider lite på henne ”våg”. Och bjuder ofta på middag/fika som tack. Givande och tagande ni vet… =)
    Auktionssajter, Blocket och Tradera är förstås också bra – även om jag är lite old fashioned och gärna vill se grejerna innan jag köper dem. Köper jag sådant jag inte gillar blir det lätt liggande.
  • Ställ frågan: Behöver jag det här? Jag köper oftast inte ens second hand om svaret är nej. Jag mår bara dåligt av skåp som är så fulla med saker att jag inte ens ser vad vi har.

Läs mer på White Mondays hemsida!

Veckans vardagsvego: Quorngryta med kokosmjölk och jordnötssmör

Vegetarisk gryta med quorn, kokosmjölk och jordnötssmör

Ni som inte har följt mig tidigare: Eftersom maten är bland de viktigaste faktorerna för att minska vår klimatpåverkan har jag haft som mission att tipsa om bra vardagsrecept som är vegetariska eller veganska. De flesta vill ha hyfsat snabblagade recept som ändå är näringsrika och goda, och här hoppas jag kunna hjälpa till med det.

Kokosmjölk och jordnötssmör… ni hör ju, ett recept som nästan inte går att misslyckas med! Jag brukar ofta ”översätta” köttrecept till vegetariska och det här är en kycklinggryta som jag gjort om. Jag använde quorn eftersom jag äter mestadels vegetariskt, och för att jag är van vid att tillaga det, men jag tror att sojagrytbitar fungerar lika bra (ska testa det nästa gång).

Quorngryta med kokosmjölk och jordnötssmör

4 port

kokosolja att steka i
1/2 gul lök
400 g quornbitar (1 påse)
2 vitlöksklyftor
1/2 röd paprika
salt, svartpeppar
1 brk kokosmjölk
3-4 msk jordnötssmör
0,5 msk sambal oelek
1 limeblad om du har
1 lime (saften)
Sweet chilisås
Basmatiris

  1. Hetta upp kokosoljan i en gjutjärnsgryta och fräs löken tillsammans med quornbitarna tills de sistnämnda fåt lite färg. Tillsätt krossade vitlöksklyftor och paprika och fräs en stund till. Salta och peppra efter smak.
  2. Tillsätt kokosmjölk, jordnötssmör, sambal oelek och ev limeblad (ger verkligen det lilla extra!). Låt grytan puttra i cirka 15 minuter, smaka av med limesaft samt eventuellt ytterligare salt och peppar.
  3. Ät gärna grytan tillsammans med basmatiris och med sweet chilisås som topping. Njut!

3 sätt att lura ut familjen i naturen – och tack för all fin respons!

Färgsprakande höstträd

Igår skrev jag på Facebook om mina planer att våga ta steget och byta karriär. Tusen tack för all pepp! Det värmde så otroligt och betyder mer för mig än i kanske tror.
Genom att skriva det offentligt vill jag förstås sätta press på mig själv, så att jag inte fegar ur. Dessutom har jag så mycket erfarenhet av kommunikation, projektledning och annat som kan komma till nytta på en ny arbetsplats. Man måste tro på sig själv, eller hur? Även när man ser alla kriterier man helst ska uppfylla i jobbannonserna och börjar tveka om man verkligen kan fixa allt det där. Yes, I can, tänker jag! 🙂

Idag spenderade jag hela förmiddagen i skogen, för att smälta allt som hänt under veckan. Det finns inget bättre sätt att släppa tankarna fria för mig.
Har ni hört talas om ”trenden” skogsbad? Den har jag ägnat mig åt hela livet i så fall. Det handlar om att bada alla sinnen i naturen – insupa dofterna från barrträd och mylla, vila ögonen i det gröna (just nu: höstfärgerna!), känna på mossan (jag vet att jag är tossig men jag lägger mig gärna i den en stund), lyssna på vindarnas sus och djurens små läten, kanske smaka på något bär man hittar… Alla sinnen vaknar till liv automatiskt och efteråt känner jag mig alltid skärpt men samtidigt helt harmonisk.

Det sägs att det ska bli fint väder i helgen, så därför tänkte jag tipsa om tre sätt att njuta av naturen du också – tillsammans med nära och kära.
Här hemma kan det vara ganska sval respons när jag vill ut i naturen men jag har lärt mig en del tricks som fungerar… Lyckas vi föräldrar göra naturen till en självklar del av vår vardag, kommer våra barn att vilja vårda den. Så enkelt tror jag faktiskt det är.

  1. Plocka bär (här finns fortfarande  lingon) eller svamp! Allvarligt, gör det bara! Du behöver inte komma hem med mängder men mina barn brukar gilla letandet – åtminstone en stund. I synnerhet om det vet att det blir gofika efteråt…
  2. Gör en naturruta! Små uppdrag brukar alltid gå hem. Välj en plats i naturen, cirka 20×20 meter stort. Låt barnen få en kvart på sig att hitta växter, lavar, småkryp, fåglar och annat. Ta sedan tillsammans reda på vad allt är om ni inte redan vet. Flest fynd vinner en medalj eller en extra godbit till fikat!
  3. Ta lunchen utomhus! Grilla korv vid ett vackert vattendrag, på en klippa eller mitt i mossan. När barnen fått vara med och elda en stund brukar de alltid vilja undersöka omgivningen medan vi föräldrar sitter och njuter en stund – eller hänger med!

Lättsamt och lustfyllt, precis som det ska vara. Trevlig helg!