Veckans eko-ord: Ekologiskt fotavtryck

Det är inte helt lätt att förstå hur mycket vi påverkar vår omgivning – genom det vi konsumerar, äter, den energi vi använder och så vidare.
Men det är just detta ekologiska fotavtryck handlar om: Hur stor ”biologisk produktiv yta” krävs för att ta fram produkterna vi köper och för att ta hand om avfallet som skapas? Eller hur stor yta med nyplanterad skog skulle behövas för att ”fånga upp” koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas?

Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha) – ett sorts genomsnitt av de biologiskt produktiva ytorna.
Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10:e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har!

Det många glömmer är nämligen att vi sätter avtryck även i andra länder. När vi köper produkter med palmolja i bidrar vi till exempel indirekt till att Indonesien bränner ner regnskog för att göra plats för odling av palmolja, långa transporter etc.
I länder som toppar fotavtrycksligan gäller det alltså att konsumera smartare för att minska vår påverkan på jorden – utan att förlora i livskvalitet.
I fattiga länder handlar det i stället om att man behöver öka sina fotavtryck för att få en acceptabel levnadsstandard – men på ett smartare sätt jämfört med mer utvecklade länder. Läs mer här.

Läs också denna intressanta debattartikel, där miljöorganisationerna i veckan uppmanade  Miljömålsberedningen att titta utanför Sveriges gränser.  Svenskarnas konsumtionsutsläpp har nämligen INTE inte minskat de senaste decennierna – på grund av fler utlandsresor, köttimport och en ökning av annan importerad konsumtion.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *