20-årige Boyan: Havens miljöhjälte

Härom veckan kunde vi läsa att hälften av alla ryggradsdjur och fiskar har försvunnit från världshaven, huvudsakligen på grund av överfiskning.
Men även plaster – som bryts ner till mikroplaster – är ett stort problem. Förutom att plasten kan täppa till mage och tarmkanaler så att djuret inte får i sig tillräckligt mycket näring, kan den också föra med sig skadliga kemikalier. Det påverkar förstås fiskarnas överlevnadsförmåga – men också oss, som äter fiskarna och får i oss samma plaster och kemikalier.

Just ansamlingen av plast i haven var det som satte igång febril tankeverksamhet hos 20-årige Boyan Slat, från Holland.
– Jag var 16 och dök i Grekland när jag insåg att havet var fullt av skräp. Här fanns mer plast än fisk, berättar Boyan Slat för Ny Teknik.
Under ett 80-timmarsprojekt på gymnasiet påbörjade Boyan arbetet med att förstå problemet med plastnedskräpning. Han gick vidare i sina studier till rymdingenjörsprogrammet på universitetsnivå men kunde inte släppa tankarna på nedskräpningen i haven. Så till slut beslät sig Boyan för att sätta hela livet på paus och fokusera på plastproblemet.
Genom en Crowdfounding-kampanj lyckades han samla ihop nära 700 000 kronor och starta arbetet med att hitta lösningar på riktigt. Idag har han samlat in flera miljoner kronor och hans Ocean Cleanup-system ska testas i ett pilotprojekt utanför ön Tsushima som ligger mellan Japan and Sydkorea.
År 2020 hoppas Boyan att Ocean Cleanup ska vara igång på allvar.
Det gör jag också.

FAKTA Ocean Cleanup
* Ocean Cleanup består av en flytande barriär, formad som ett V. Barriären, som förankras i botten där plasten ska samlas in, bildar en tratt som plasten på ytan förs in mot.
* I mitten av vinkeln placeras en plattform som dels filtrerar bort plastpartiklar i vattnet, dels tar hand om de större plaststycken som trycks upp när tillräckligt mycket plast samlats på platsen.
* Här lagras också återvunnen plast i väntan på transport till land. Plasten ska sedan säljas som råvara.
* Tanken är att systemet ska användas på utsatta platser runtom i världen. I Sverige är Bohusläns kust drabbad av plast som förs hit med Jutska strömmen som löper norrut från Tyskland och Danmark.
Källa: Ny Teknik samt Boyan Slats egna studie.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *