Dags att höstplantera – fyra drömlökar just nu!

Plantera

I växthuset hämtar jag fortfarande tomater och majs som mognar. Samtidigt har jag börjat planera för nästa vår i trädgården. För det är ju så – även om man njuter av nuet är det väldigt härligt att fantisera om hur trädgården kan se ut nästa år.

I år har jag verkligen fokuserat på växthuset, och det har varit sååå kul! Mina rabatter har inte krävt så mycket jobb, faktiskt! Där har marktäckarna fyllt ut så att ogräset har svårt att slå rot. I våras skar jag kanter och rensade bort allt ogräs ordentligt två gånger, i helgen blir det en vända till men däremellen har jag bara njutit av blommor och blader.

Det enda jag saknar är de där skira vårblomstren, som är så fina. Som hos Charlotta Andersson i Sundsvall med underbara bloggen Gardenflow.
Och det är nu det är dags att plantera! Tidiga blommor i trädgården är värdefullt för våra bin och humlor också – efter en lång vinter är de utsvultna och behöver hitta mat så snart som möjligt. Här är 4 favoriter som jag vill sätta just nu.

Turkestanica

En bedårande liten botanisk tulpan där flera vita blommor växer i en flock på varje stjälk. Långlivad och fin i stenpartier, från Zetas.

Scilla vit

Scilla har jag massor av  fast blå. Jag skulle gärna vilja ha vita ”blåstjärnor” (som de också kallas), och hittade dessa hos Zetas. 

Waterlily

Den här tidlösan då! Jag dör, så vacker! Tidlösa ‘Waterlily’ heter den och blommar både vår och höst.

Fritillariapersica 2

Och så pricken över i – en mörk klocklilja som ger lite höjd i rabatten (den blommar ungefär samtidigt som scillan).

Vad tror ni, ser det inte ut som en dröm?

Tänk på detta när du planterar:
  • Små blomsterlökar som krokus, iris och blåstjärna torkar snabbt ut om de ligger framme. Så gräv ner dem hyfsat snabbt efter inköpet. Och förvara mörkt och svalt tills dess.
  • En tumregel är att man ska sätta löken 2–3 gånger djupare än dess storlek och med den toppiga sidan uppåt. Mylla gärna ner lite benmjöl eller lökgödsel också, och vattna!
  • Det går bra att plantera i kruka också, men krukan måste stå frostfritt (inte för varmt heller, temperaturen bör vara högst 9 grader).
  • Du kan plantera löken från september, ända fram tills tjälen går i marken, men ju tidigare på hösten du planterar desto bättre.

Kan man ha gurka ihop med tomater i växthuset?

Gurkplantor

Jag har länge hört att man inte kan ha gurka och tomater tillsammans i ett växthus. En del säger att det beror på att grödorna har olika krav på luftfuktighet, andra att gurkor är skuggväxter medan tomater vill ha sol.

Min trädgårdsguru, 80-åriga fru Wik, säger att hon alltid har haft grönsakerna tillsammans och att det fungerat bra – så jag gjorde som hon! Och det verkar fungera bra. Så här långt har gurkplantorna kommit, virka 30 cm höga just nu.

Gurkplantor

Och här är vintertomaterna Principe Borghese (sedan jag tog foto har en börjat gulna rätt mycket så kanske har jag tomater till midsommar, eller strax efter!).

Tomatplanta principe borghese

Bredvid pallkragen har squashplantan tagit rejäl fart! I själva pallkragen växer morötter, majs, sockerärtor och kryddörter – och de har också börjat ta sig efter en sen sådd i slutet av maj.

Växthus med pallkrage i och squashplanta bredvidDet kräver sin skötsel. Jag vattnar nästan varje kväll med en kanna fylld med regnvatten (när det finns tillgängligt – ett tag var tunnan snustorr!). Men det är verkligen kärt besvär efter en hel dag framför tangentbordet.
Och jag ser väldigt mycket fram emot belöningen i form av hemodlade grönsaker (ta i trä, låt det bli en bra skörd)!

Bygg bivattnare och andra sätt att hjälpa bin

Bivattnare av betong

Wow, vad många det är som som vill hjälpa bin just nu! =)
Jag ser vänner och bekanta lägga upp bilder på bivattnare och bihotell – och häromdagen gjorde självaste David Attenborough ett facebook-inlägg om hur man kan hjälpa trötta bin som delades och gillades i tusental (jag hör hans röst i sitt huvud när han berättar… gör ni?).

Och det är faktiskt viktigt. Som Attenborough skrev: Om bin försvann från jordens yta skulle människan har fyra år kvar att leva (!!!).

Förra veckan skrev jag om hur man kan bygga bihotell för att hjälpa våra bin. Men det finns fler sätt!

  1. Gör en bivattnare. Ta en pajform eller dylikt och fyll den med vatten och spelkulor, eller små stenar. Kulorna ger bina någonstans att landa så att de inte riskerar att drunkna när de dricker. Jag använder ett fågelbad av betong som bivattnare just nu, men då måste man vattna på ofta eftersom vattnet sugs in i materialet ganska fort. Placera i närheten av blommor och grönska där bin brukar trivas.
  2. Mata med socker. Den här tiden på året kan bin ofta se halvt döende ut, men oftast handlar det om att de är utarbetade och inte orkar ta sig tillbaka till kupan. Om du ser trötta bin i din närhet, blanda två matskedar strösocker med en matsked vatten och häll upp lite av sockerlösningen i en sked som du placerar så att bina kommer åt den.
  3. Plantera bi-vänliga växter. Bina har två näringskällor: nektar och pollen. I juni och under sensommaren kan det vara ont om mat i naturen, så där kan vi trädgårdsfantaster hjälpa till! Plantera till exempel blåklint, heliotop, jätteverbena, solros, ageratum, rosenskära, sommarrudbeckia, sommaraster, fänkål, honungsört, sommarflox, ampelskära, tagetes, daggsalvia eller blåsalvia.
    Man kan också tänka att bin och humlor gillar ungefär samma växter som vi, alltså sådana som doftar, smakar och ser goda ut. Till  exempel kryddväxter (lavendel, timjan, salvia…), bärbuskar och fruktträd. Klöver och maskros är också populärt och om hösten gillar de kärleksört, höstaster och ljung.
    Generellt sett föredrar bina blommor som inte är alltför förädlade eftersom de ger mer pollen och nektar.Dragväxter som lockar binIllustration från Aron Landahl/Svenska bin.

Rädda våra bin: 3 sätt att bygga bihotell

Visste du att en tredjedel av maten vi äter är beroende av att bin pollinerar växter? Visst är det lite häftigt att dessa små varelser har så stor betydelse i våra liv? Att vi “miljömuppar” skriver om sådant här handlar alltså inte om att vi tycker att “bin är gulliga”, det handlar om att vi behöver dem för vår egen överlevnads skull.

Men just nu dör bin och andra flygande insekter (som också är väldigt viktiga!) i rasande takt. En tysk studie som kom i slutet av förra året visar att 80 % av alla flygande insekter har försvunnit på 30 år!

I binas fall har det visat sig att bekämpningsmedlet neonikotinoid (en tungvrickare!) är en en av de stora bovarna – eftersom ämnet försämrar fortplantningsförmågan. En annan orsak är att allt större ytor används som jordbruksmark, vilket ger en enformig miljö som insekterna inte trivs i.

Vad ska lilla jag göra åt det? tänker du kanske. Tillsammans är vi ändå starka, tänker jag! Jag gick nämligen in på Naturskyddföreningens hemsida bivänlig.nu i dag, och såg att invånarna i vårt avlånga land i skrivande stund har byggt 3 296 bihotell sedan kampanjen drog igång. Målet är att Sverige ska bli världens bivänligaste land – och kanske inspirera fler att följa exemplet. Jag är kanske naiv, men jag tror mycket på de goda exemplens kraft.

Hur fixar man då ett bihotell? Det är faktiskt väldigt enkelt! Här är tre förslag:

  1. Ta en träbit som är minst 6 cm tjock och en borrmaskin med 3–10 mm borr. Borra djupa hål, men inte helt igenom. Lägg sedan träbiten i trädgården, gärna på ett soligt, “buskigt” och gärna regnskyddat ställe.
  2. Sätt ihop bamburör i en bunt, med jutesnöre eller dylikt, och täpp till hålen på ena sidan röret med lera eller dylikt.
  3. Köp ett färdigt insektshotell, det finns många fina att välja bland på nätet.

En bättre skörd och vackrare trädgård får du på köpet!

Foto: Svenska Bin

5 spännande tomatsorter på plats!

I helgen började jag flytta in tomaterna i växthuset. En sort köpte jag själv på mässan Nordiska Trädgårdar tidigare i år – ‘Principe Borghese’ som är så hög att den redan är uppe i växthusets nock (note to self – kolla växthöjd nästa gång du köper plantor!). Det var den jag skrev om tidigare, som håller över vintern.
Tre av sorterna har jag fått av herr och fru Wik, ett underbart gammalt par som bor i samma område som jag. De blev så glada när de upptäckte att jag var en odlingsintresserad själsfrände att de genast ville dela med sig av sina bästa sorter. Två av dem har paret Wik haft i 10 år, så de har glömt vad det hette för länge sedan. Den tredje är en sort som växer bra ävcen vid låga temperaturer – ‘Lizzano F1′ heter den, och den hade jag gärna haft redan förra året… Nu är det ju högsommarvärme redan i maj! Men kul att ta fröer av till nästa år!
Och så fick jag en femte sort, pärontomater, av en kompis.
Håll tummarna för en bra skörd nu. 🙂

I år testar jag att odla i stora krukor. Paret Wik har byggt egna små odlingskragar längs hela väggarna i växthuset och stöttar upp plantorna med armeringsjärn. Det ser rätt praktiskt ut, men jag ville bara komma igång med odlandet efter att ha väntat på växthuset så länge.

Och jag har fortfarande plats för en liten mobil pallkrage, som jag tänker ställa på lastpall med markduk undertill. Där ska jag plantera morötter och en zucchiniplanta – som jag också fått!

Föröka tomatplantan med tjuvar!

Odling av physalis och tomat i krukor

Jag är helt oproportionerligt lycklig över att jag kan odla tomatplantor och gurka nu! Växthuset står på plats och jag ska börja bära in krukor och pallkragar i helgen om jag hinner med allt (ska hinna arrangera och delta i en 50-årsfest också…).

Men det hela höll på att ta ände med förskräckelse redan innan jag börjat min tomatkarriär. I april var jag på trädgårdsmässan och köpte en himla spännande tomatsort, tyckte jag, som heter Principe Borghese och är en vintertomat som man bara hänger i klasar inomhus när frosten börjar komma. Tydligen ska tomaterna kunna förvaras så under en hel vinter. Och sådant blir man ju nyfiken på att testa.

Men tror du inte att jag lyckades knäcka plantan när jag skulle plantera om den en andra gång! Jag slet mitt hår i förtvivlan över min klantighet.

Som tur är finns det trädgårdsforum.

Jag hittade in på ett, där jag kunde läsa om olika personer som spjälkat sina tomatplantor, ungefär som vid benbrott, med hjälp av en stöttande pinne och maskeringstejp. Jag testade, och det har faktiskt fungerat! Plantan är typ lika hög som jag numera och står i vardagsrumsfönstret. Svår att ta en snygg bild på men jag ska försöka så småningom. Vet inte om jag vågar försöka flytta den en gång till…

Samtidigt fick jag tips om att ta säkra upp skörden genom att försiktigt bryta loss några tjyvar – alltså det skott som kommer mellan själva stammen och de stora bladen som växer på sidorna av plantan – och sätta dem i ett glas vatten. När tjyven utvecklat rötter är det bara att plantera om i kruka, och vips så har du fler tomatplantor!

Två tips som verkligen fungerade – så tack alla trädgårdsvänner som är så ivriga att hjälpa fränder i nöd!

Odling av physalis och tomat i krukor

5 tips till dig som vill bygga nytt växthus

Odla i växthus

Just nu är det full fart i vår lilla trädgård. Jag har länge odlat lite grönsaker i pallkrage, men samtidigt längtat efter att avancera till grönsaker som tomater och gurka. Ääälskar egenodlade tomater som smakar så otroligt mycket mer än de köpta.

När jag googlade efter tips om vad man ska tänka på när man köper växthus blev jag full i skratt – det första som dök upp är en artikel som jag själv skrivit för några år sedan! Fördelen med att ha varit med i svängen ett tag… Men jag vill ändå uppdatera tipsen lite, med avstamp i egna erfarenheter denna gång:

1. Vad ska du ha växthuset till?

Det finns så otroligt många växthus att välja på. Vad behöver du mest? Själv har jag en liten tomt och valde ett litet växthus på 5 kvm som jag kommer att inreda med odlandet i fokus. Andra tycker det är viktigare med en mysig sittplats – där växthuset blir mer som ett extra uterum. Då kan det vara bra med ett större växthus – typ 15 kvm.

2. Glas eller plast, aluminium eller trä?

Egentligen älskar jag trä. Ceder, eller dylika träslag som man inte behöver underhålla så mycket.  En målad trästomme behöver man ju måla om då och då. Men jag valde ändå aluminium, för att det är billigare  och helt underhållsfritt. Sedan var jag lite ologisk. I köket plastbantar jag för fullt, men till växthuset valde jag isolerplast till väggar och tak. Dels för att det ger jämnare temperatur i växthuset, dels för att ungarna ofta spelar fotboll intill platsen där växtuset står. Isolerplast är nästan okrossbart. =)

3. Placering

Att ställa växthuset där det är gassande sol hela dagen är inte att rekommendera – om man inte investerar i automatiska vädringsfönster (det gjorde vi!) eller rejäla bevattningssystem (det har vi inte!). Bäst står växthuset på en plats med vandrande skugga, och det hade vi på tomten. Det gäller ju att planera så att man får plats med annat också på ett praktiskt sätt – i vårt fall fotbollsspel, kaninbur, grill och matplats.
Det är också bättre med förmiddagssol än eftermiddagssol så att växthuset värms upp snabbt.

4. Hur ska grunden se ut?

Om man vill ha växthuset till vinterförvaring av växter bör bottenplattan vara isolerad. Då gräver man ner till frostfritt djup och skapar sedan ett väldränerat bärlager av grus och sand i olika skikt. Samtidigt kan man dra in el och vatten.
Vi förvarar våra växter i garaget eller inomhus på vintern och skippade allt det. Vi grävde bara bort grässvålen, jämnade till marken, lade markduk och så grus ovanpå det – plus några gångplattor i mitten av växthuset. På det underlaget kommer vi sedan att ställa krukor och små pallkragar att odla i.

5. Fönster för jämnare värme

Växthus blir lätt för varma under dagtid, och då är det risk för att växterna bränns sönder. Man behöver minst två fönster för att kunna skapa korsdrag, plus gärna en fläkt som komplement. Vi har som sagt automatiska fönsteröppnare, som reagerar på värme och öppnas automatiskt när temperaturen stiger.

6. Vattna lätt och rätt

Jag brukar vattna med vattenkanna, för att nyttja det regnvatten som jag samlar i tunnor kring huset. Men det är ju ganska tungt. Därför kan det vara smart att ha en kran inuti växthuset. Det finns också automatiska system som håller en jämn fuktighet i jorden. När det är varmt ute behöver man vattna varje dag – särskilt om man odlar gurka och tomater.

7. Smarta odlingskärl

Många tomatodlare väljer stora och djupa krukor, har jag sett. Så jag gjorde likadant. Sen får man ändå binda upp dem och sätta växtstöd när de drar iväg på höjden (om det inte är busktomater eller dylikt). Sen har jag pallkragar till mina kryddörter och morötter.
Generellt sett är stora odlingskärl smart, för då behöver man inte tillföra vätska och näring lika ofta. Växterna behöver kontinuerlig näringstillförsel hela säsongen. Pelleterad gödsel är långtidsverkande och lätt att använda i kruka. Flytande näring fungerar mer direkt, men också mer kortsiktigt, och bör tillföras kontinuerligt under hela säsongen.

Hoppas jag kunde vara till hjälp för fler som drömmer om växthus! Hör gärna av er och berätta om era egna projekt, det är så kul att kunna tipsa och hjälpa varandra!

PS – Ni glömmer väl inte att det är biologiska mångfaldens dag idag? Jag och barnen ska köra Naturbingo med lokala Naturskyddsföreningen ikväll. DS.