Varför gapa efter mer när vi redan har allt vi behöver?

Jag vet inte vad det är för fas jag är inne i nu. Men jag kan inte sluta fundera över varför vi gapar efter så mycket hela tiden.

Under julen, när jag fick vara med mina syskon hemma hos mamma och pappa blev det extra tydligt (man får ju de där aha-upplevelserna då och då) för mig vad som egentligen betyder något.

Say cheese!

Familjen, förstås. Min underbara, galna familj. Umgänget, samtalen, kramarna. Kärleken som finns där.

Rökt älgtunga, anyone?

Maten. Allt det goda gröna. Viltköttet som min syster och hennes sambo både jagat och lagat (testade till exempel rökt älgtunga för första gången i mitt liv. Gillar tanken på att ta tillvara allt kött om man väl nedlagt ett djur men det var lite av en visuell utmaning tycker jag…). Sillen vi själva lagt in.

Det finns inga solnedgångar som västerbottniska solnedgångar.

Naturupplevelserna. De ensamma turerna i snöriket. Inga snöskotrar, inga andra skidåkare. Bara jag och naturen. Och den tidiga solnedgången.

Jag känner att jag verkligen inte behöver någonting mer (förutom möjligtvis tak över huvudet då).

Men så kommer jag hem och återgår till vardagen. På jobbet överhör jag en kollega som nyss kommit hem från Thailand.

”Det är verkligen skönt att komma bort så här på vintern och få lite energi. Man måste ju få unna sig”. De där uttjatade klyschorna.

I mejlkorgen har jag så många mejl med rabatterbjudanden att jag baxnar. Markerar alla och raderar. Undrar lite över hur många som nappar på erbjudandena. Och varför vi gör det.

I väldigt många år har vi kört på i samma hjulspår. Följt trender. Uppdaterat. Bytt ut. Gjort om. Många av oss visste kanske inte bättre. Eller så förstod vi inte konsekvenserna.

Men nu vet vi, faktiskt.

Dessutom tar det ju tid. Att följa trender. Uppdatera. Byta ut. Göra om. Tid som man skulle kunna lägga på mycket roligare och viktigare saker. Åka skridskor på närmsta sjö. Baka med barnen. Hälsa på en kompis.

Varför måste vi gapa efter nytt hela tiden, när vi kan njuta mer av det vi redan uppnått? Jag tror att vi skulle må mycket bättre själva då. En sak vet jag: Planeten skulle definitivt göra det.

Gott nytt klimatvänligt år!

Det är ganska intressant att följa sin egen klimatresa. För mig är det ganska lätt – eftersom jag har mina nyårsinlägg på bloggen att gå tillbaka till.
För två år sedan hade jag som huvudfokus att komma igång med bloggen ordentligt, leta efter råd om hur man lever mer miljövänligt och dela med mig av dem. Hemma tyckte jag att det flöt på ganska bra – även om jag hade dåliga samveten som att jag gillade att resa och färga håret rött. 
Jag lagade en hel del vegetarisk mat, jobbade mycket med att minska matsvinn, plastbantade och så vidare.
Men ju mer jag lärt mig om vilka miljövänliga alternativ som finns, desto mer har jag förändrat i min vardag. Sakta men säkert:

Tågsemester till Italien, Bardolino
Vi tog tåget till Italien.
  • I somras tog vi tåget till Italien, i stället för flyget. Likaså när vi hälsar på släkten i Umeå.
  • I vardagen har familjen och jag börjat upptäcka mer av våra nära omgivning – vi har åkt skridskor på vintern, paddlat på sommaren, fågelskådare och gjort enkla utflykter till närmaste naturpärla.
  • Jag åker med kollektivtrafiken eller cyklar så ofta det går, till jobbet och olika aktiviteter.
  • Håret färgar jag numera med växtextrakt.
  • Jag har lagat kläder och reparerat grejer som aldrig förr.
  • Jag köper NÄSTAN bara sådant jag behöver. Ibland trillar jag dit på villhövandet…
  • Jag sitter med i styrelsen i lokala Naturskyddsföreningen och ska starta Natursnokarna-grupper för att få fler barn att intressera sig för djur och natur.

Plötsligt befinner jag mig i ett läge där jag inser att vissa tycker jag börjar bli lite extrem med mitt miljöfokus medan andra har kommit väldigt mycket längre än jag och kanske tycker att jag är lite halvhjärtad i ansträngningarna.
Varför jag nu skulle bry mig om det. Var och en måste ju få hitta sin egen nivå att jobba vidare ifrån.

Jakob hanna bruce
Jag har haft kontakt med en massa underbara hantverkare och företagare som jobbar på hållbara sätt.

Men bäst av allt: jag kommer att befinna mig i en organisation som påverkar miljöarbetet i Sverige – och globalt – på riktigt. Det känns lite overkligt – och helt fantastiskt!

Mitt nyårslöfte blir därför att förvalta året jag har på Naturskyddsföreningen så bra jag bara kan! 
Det känns som att tajmingen är helt rätt. Överallt tycker jag mig se människor som engagerar sig i miljöfrågor på olika sätt: Genom att demonstrera mot en budget som slår mot klimatarbetet, genom att mejla till företag och be dem fasa ut farliga kemikalier, genom att kontakta politiker och kräva förändring.
Jag vill vara en blåslampa i den utvecklingen.

Risotto med tomater
Jag har odlat allt mer grönsaker och äter mer efter säsong.

Jag hoppas att jag kan fortsätta inspirera här på bloggen också – för själv blir jag otroligt peppad av alla engagerade miljövänner som finns där ute, och organiserar sig för att de vill skapa förändring. Tack för att ni finns!

GOTT NYTT ÅR – med sikte mot en mer hållbar framtid!

Hållbara nyårslöften är temat för The Sustainable Society denna månad. Läs vad mina begåvade kollegor skriver här:

Husligheter: Mina 6 klimatsmarta, matrelaterade nyårslöften

Emma Sundh: Mina 21 klimatlöften inför 2019 

Vego för nybörjare – 5 sätt att introducera en grönare kost

Vegetariskt till hela familjen

Du har säkert läst det förut, men det tål att upprepas igen: Maten vi människor äter står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. En fjärdedel!

En del är svårt för oss konsumenter att påverka – i alla fall direkt. Svinnet av mat är stort både vid skörd och i butiken där ”fula” grödor till exempel rensas bort. Indirekt kan vi däremot påverka genom att uppmuntra butikerna att våga sälja sådant som inte ser perfekt ut (nu snackar jag skönhetsfel, inte att maten ska vara möglig…).

Men vi kan göra något som i mina ögon är ganska enkelt: Äta mindre kött. Det är något av det allra viktigaste du kan göra för att minska matens klimatpåverkan.
Jag skrev lite om det för någon vecka sedan – om vi väljer mer grönt kommer maten dessutom att räcka till alla på ett bättre sätt.

Det är därför jag varje vecka försöker tipsa om recept som är vegetariska, goda, nyttiga – och lätta att laga även en stressig vardag (jag lever inte alltid upp till det snabblagade men oftast… ;-)) En vegetarisk pastasås tar inte längre tid att göra än en köttig, till exempel.

Här är några tips som jag hoppas ska hjälpa dig som vill få in mer vegetarisk på menyn:

  1. Börja med att dra ner rejält på det röda köttet, men behåll vitt kött, kyckling och fisk. Sedan kan du, i takt med att du hittar fler vegetariska alternativ som du trivs med, byta ut allt mer till helvegetariska alternativ.
  2. Laga mat som liknar det barnen är vana vid. Jag ”översätter” ofta recept som innehåller kött till vegovarianter. Kycklingen i grytan eller woken byts ut mot quornbitar eller tofu, jag gör burgare av svarta bönor och morötter som binds ihop av chiafrön och mixade havregryn, köttet i viltgrytan byts ut mot sojabitar eller oumph medan jag får viltsmak från enbär och rosmarin – och så vidare. Tumregeln är att krydda lite mer än du är van vid som ”köttis”.
  3. Välj halvfabrikat som ”härmar” kött-livsmedel. Många tycker det verkar schizo att härma köttmat när man valt att bli vegetarian. Men dels kan det handla om att man gillar konsistensen och tuggmotståndet, dels kan det vara ett sätt att göra övergången smidigare för hela familjen. Numera finns det som tur är ganska mycket att välja på, jämfört med hur det var när jag blev vegetarian som 18-åring: Vegoköttbullar, sojakorvar, quornfärs, färdigkryddade tzayspett och så vidare.
  4. Välj vardagsrätter som är snabblagade. Lika mycket som jag älskar att experimentera med olika rätter under helgen, lika mycket avskyr jag att stresslaga mat när det är vardag (här är det träningar och aktiviteter nästan varje kväll). Planera därför in rätter går snabbt att laga: Att göra en pastasås tar en kvart, steka färdiga potatisbullar knappt någon tid alls, wok är enkelt, soppor med varma mackor till likaså, enchiladas, böngrytor… Det finns massor att välja på.
  5. Veckoplanera! Jag planerar vad vi ska äta vecka för vecka, och skriver ner det i ett anteckningsblock. På så sätt blir det lättare att få till en varierad kost, och om jag får idétorka är det bara att gå tillbaka och titta på gamla menyer. Dessutom är det väldigt skönt att slippa handla mat var och varannan dag.

Att vara vegetarian är egentligen inte svårt, tycker jag. Men som med allt annat kan det ta lite tid att ställa om invanda tankegångar och vanor. Så bestäm dig från början och ge det några veckor!
När du väl har gjort det är det ett superkul sätt att utveckla sin matlagning och upptäcka nya smaker på!

MAT är månadens tema för The Sustainable Society. Här kan du läsa vad mina begåvade bloggvänner skriver om klimatvänligare kost:

Husligheter:
Låt 2019 bli ditt klimatsmartaste mat-år

Think organic:
Tankar om mat

 

 

White Monday – dags att säga nej till vår överkonsumtion!

liselotte vit anorak
White Monday i min vita anorak som jag ärvt efter makens farmor!

Jag har länge funderat över hur vi konsumerar i vårt avlånga land. Eller hela västvärlden för den delen. Första jag gången jag skrev något på temat var för ungefär två år sedan: Stressen över att ha för många prylar.

Där satte jag huvudet på spiken tror jag, för jag har sällan fått så många hejarop och kommentarer som då.

Därför blev jag så själaglad när jag fick ta del av White monday – idag den 19 november – då jag bland många andra tar ställning mot den vansinniga köpfesten Black Friday. Fler prylar är inte vad vi behöver just nu, när vi lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot.

Som av en slump började jag prata med en kollega om att spendera mindre idag.
Jag som knappt shoppat alls det senaste året – och inte saknar det heller.
Han som aktivt valt att kliva av ”jobbcirkusen” och bara jobbar några månader per år numera. Han har ett hus sedan tidigare – och en inneboende som hjälper till att betala hyran. Bil, kläder och annat har han också och behöver helt enkelt inte så mycket nytt. Han odlar massor av grönsaker och har fyllt frysen med en del av dem. Det han har fått i gengäld är – FRIHET.

Jag tror att fler skulle må mycket bättre om vi vågade tagga ner på samma sätt som han. Det känns helt knasigt att vi konsumerar som vi gör samtidigt som YouGov har genomfört en undersökning som visar att mer än var tredje svensk känner stress, ångest eller avsmak inför konsumtion i allmänhet och Black Friday i synnerhet.
Men framför allt skulle planeten må bättre! Under hösten har flera rapporter släppts som visar att vi har max elva år på oss att hålla oss under 2-gradersmålet i Parisavtalet. Vår konsumtion här leder till exempel till att skogar skövlas på Borneo för att ge plats för palmoljeträd. Eller att regnskogar i Sydamerika huggs ner för att ge plats åt boskap. Våra val påverkar!

Så låt oss tillsammans ta ställning för en mer hållbar konsumtion!

  • Använd hashtaggen #whitemonday i dina egna kanaler och berätta varför du tar avstånd från Black Friday. På så sätt ökar du medvetenheten om att konsumera mer medvetet.
  • Följ @whitemonday2018 på instagram och få tips om cirkulära tjänster (reparatörer av alla de slag, återbruksspecialister, second hand-butiker etc) på www.whitemonday.se.
  • Sist men inte minst – köp ingenting på fredag. Eller någon annan dag heller för den delen, om du inte behöver. I morgon är det Giving tuesday. Fler motreaktioner på fredag går under namn som ”Buy nothing Day”. Häng på dem i stället. =)

Två riktiga förebilder: Henning som startade kampanjen White monday 2017 och Alexandra som är generalsekreterare för Medveten Konsumtion.

Update: Så går det med miljöjobben!

Det har gått en dryg månad sedan jag skrev om att det är dags för mig att följa min dröm, och söka jobb med miljöfokus. Och det har hänt väldigt mycket sedan dess:

  • Jag träffade Linda, som utbildar sig till hållbarhetsspecialist (tack Linda, för trevlig fika, fint återseende och miljömupperi!). Det är min plan B att omutbilda mig, om jag inte lyckas få ett jobb som miljökommunikatör eller liknande inom ett halvår.
  • Jag har sökt en massa jobb.
  • Jag har varit på Linkedin-AW med fd proffskollegor där vi hjälpt varandra att förbättra varandras profiler.
  • Jag har hittat spännande (förvisso obetalda) bloggsamarbeten – till exempel White Monday som går av stapeln i morgon. Och så kommer jag att vara med i en second hand-julkalender i december.
  • Bäst av allt: Jag har gått på två anställningsintervjuer (vill inte jinxa det här, men kan inte låta bli att berätta), gällande två riktiga drömjobb! Med helt rätt fokus – miljö och hållbarhet.

Jag vill inte låta alltför kaxig nu, men att skriva ner mina mål har verklige hjälpt mig framåt – även tidigare i livet. Det hjälper mig att hålla blicken uppe, att fokusera.
Man kanske inte når målen på en gång och de ser kanske inte ut exakt som man hade tänkt sig, men med lite egna insatser och bra tajming… så kan det gå att nå dit man vill.
Men det är ju inte så att allt bara har serverats på silversked. Jag har jobbat 90%-heltid samtidigt som jag bland annat pluggat vid Stockholms universitet och Berghs School of Communication för att bygga på mina kunskaper.
Tidvis har det varit riktigt slitigt. Så där så att jag frågat mig själv om det varit värt det. När barnen ska iväg på match och man inte ens kommer ihåg vilken hall eller stadsdel man skulle till. Eller när jag missade min egen tandläkartid. Och när jag har kommit hem med känslan att hjärnan håller på att brinna upp.

Och visst har det funnits tvivel: ”Duger jag till det här egentligen?”. Det är någonting med att söka jobb som lockar fram den osäkerhet jag trodde jag lagt bakom mig…

Men just nu känns det som att jag är på väg precis dit jag vill. Mot miljöjobben. Och möjligheterna.

Ska vi byta grejer med varann?

Tradera byta borrow second hand
Att köpa begagnat via Tradera och Blocket är också ett sätt att ge våra saker längre liv. Foto: Tradera

Ni vet #whitemonday… Jag tänkte tjata lite om det igen. Förra veckan skrev jag om hur man kan få hjälp att laga och fixa olika saker. Nu tänkte jag tipsa om sätt att låna, byta och hyra!

Byt med nära och kära

Först det uppenbara: Hitta några kompisar att byta och låna med. Jag vet inte hur många snygga plagg jag fått av min kompis Linda. I gengäld har hon fått kläder till sina barn. När vi behöver låna redskap går vi till svågern – det är tyvärr mest ett envägsutbyte. 😉 Och så har vi grannar som vi både lånar från och ut till – madrasser när man ska på innebandycup, utklädningskläder, extra bestick till festen… you name it!

Boka in bytesdagar

Skolan, föreningar och andra arrangerar ofta bytesdagar a olika slag. håll lite koll på vad som händer i din nyhet och gå dit – där man man göra riktiga guldfynd!

Låna fritidsutrustning

Här i Upplands Väsby Fritidsbanken förra veckan (finns på fler ställen i landet) – av självaste kronprinsessan Victoria! På Fritidsbanken kan man låna allt från en komplett slalomutrustning till innebandyklubbor och tremanstält. Vad som finns i sortimentet skiljer sig från från ort till ort beroende på vad de fått in från generösa medborgare. Alla får låna och allt är gratis. Utrustningen är begagnad, men oftast i väldigt fint skick. Lånetiden är 14 dagar och tanken är att man enkelt ska kunna prova på olika fritidsaktiviteter utan att det kostar något. Så bra!

Låna kläder

Klädoteket och Sharewear: I Göteborg finns Klädoteket där du kan teckna medlemskap och beroende på vilken nivå du väljer (guld, silver eller brons) får du låna olika antal plagg. De har också en webshop där man kan välja ”lease” eller ”keep forever”.
På instagram kan du också söka på #sharewear och hitta vänner att byta kläder med. Läs mer i länken ovan.

Låna av grannen digitalt

Grannsaker.se: Hemsida där du kan söka i ditt lokala område efter vad som finns att låna, och registrera dig för att själv låna ut.

Låna/hyr-appar

Bytgrej.se: Här hittar du grejer som personer i din närhet vill byta. Dra bilden åt vänster för de grejer du inte gillar. Dra bilden åt höger för de grejer du gillar. När du och någon annan gillar varandras grejer uppstår en matchning. Ni får båda ett meddelande med en fråga om ni vill ta kontakt med varandra för att byta.

Hygglo: Hjälper dig att hyra ut dina egna saker – och att hyra saker från andra. Inte strikt utlåning alltså, men ett bra sätt att inte behöva lägga ut dyra pengar på något du använder typ en gång per år eller en gång vid en renovering.

Hyr verktyg av byggvaruhusen

Byggvaruhusen vill förstås att du ska bygga och renovera så mycket sommöjligt. Därför tillhandahåller de verktyg och redskap som du kan boka och hyra. Inte superbilligt, men billigare än att köpa själv _ speciellt om det är verktyg som du använder högst en gång per år.

Har du fler exempel? Tipsa gärna! =)

Ett titt på hur husmodern hade det förr… och nu

Råd om hur man får de perfekta armarna.
Råd om hur man får de perfekta armarna…

Idag började jag bläddra i mitt Husmorslexikon som jag fick av kära vänner när jag fyllde 30 år. Redan då höll jag på med brödbak och storkok. Faktum är att jag nog var bättre på det då.

Att bläddra i Husmorslexikonet från 1954 är dels väldigt mycket humor.

Bordsskick: Ett gott bordsskick förhöjer trevnaden vid måltiden. Det ger en atmosfär av glädje, trivsel och kultur, vilken är lika viktig vid vardagens enkla måltid som vid den finare bankett.

Inte så lite skriva på näsan…

Dels är det ganska mycket tragik.

Ansiktsvård: Redan antikens kvinnor visste att väl vårda sitt ansikte… För nutidskvinnan är ansiktsvården inte mindre viktig. Endast genom en omsorgsfull, daglig skötsel kan hon bevara den naturliga fräschör som är den välvårdade kvinnans främsta tillgång.

Really. Vår främsta tillgång ansågs alltså vara fräschör. Inte intellekt. Inte andra inre egenskaper. Fräschör.

Armarnas vård: Vackra, välformade har genom alla tider betraktats som ett av kvinnans förnämsta skönhetstecken. De fel om ev finns kan genom god vård göras mindre uppenbara.

Förnämsta. Minsann.

Själv känner jag att vi måste sluta leta fel. Inte förspilla kvinnokraft på att ansa, rätta till och behaga. Jag menar inte att vi ska skita i vårt utseende. Jag tycker om att ta hand om mig själv med träning, god mat, ekologisk hudvård etcetera. Men när status ligger i att man har rätt form på sina ögonbryn eller perfekt tonade armar är lyckan väldigt skör.

Själv tycker jag att det är slöseri med kvinnokraft. Vi har så mycket annat att bidra till samhället med. Anledningen till att vi har det så bra i Sverige är ju bland annat jämställdhet – att kvinnor fick möjligheten att försörja sig själva och bidra till samhällets välfärd. I många andra länder kämpar kvinnor fortfarande för rätten till utbildning och arbete.

Här visar biståndsorganisationen We Effect varför det är så viktigt att kvinnor får minst 50 % av vårt stöd behöver gå till kvinnor:

 

Därför lönar sig jämställdhet.

Så ska kvinnor över hela världen få mer att säga till om.

Publicerat av We Effect Måndag 5 november 2018

Maten kan räcka till alla även i framtiden – om vi äter mer vegetariskt

Hydroponisk odling Harvy
Smart odling är nyckeln om vi ska lyckas försörja jordens befolkning framöver. Här syns Harvys startkit för hydroponisk odling (utan jord, i näringslösning).

Jag tänkte inleda med några väldigt talande siffror som kan kom över i veckan:

  • Livsmedelsproduktionen står för 70 procent av den globala vattenförbrukningen (det används ca 15 000 liter vatten för att producera 1 kilo nötkött).
  • Utsläppen från mat och jordbruk står för ungefär 25 procent av de totala växthusgasutsläppen, och för att nå klimatmålen måste dessa minska med omkring tre fjärdedelar till år 2050.
  • 55 miljoner hektar regnskog har huggits ner för att ge plats för köttproduktion.

Nu har siffrorna ca två år på nacken så det kanske inte stämmer exakt – men man får ju en bild av proportionerna, eller hur?
Det är också lätt att förstå varför många klimatforskare ser just matproduktion och -konsumtion som en nyckelfaktor för en hållbar framtid på planeten.

För några veckor sedan kom en studie som visar att det går att ställa om till en livsmedelskonsumtion som är hållbar och räcker till att försörja alla – men då krävs detta:

  1. Ett omfattande och globalt skifte mot hälsosam och mestadels växtbaserad kost. Mer växtbaserad ”flexitarisk” kosthållning globalt kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften och även minska annan negativ miljöpåverkan som utsläpp av kväve och fosfor, användning av jordbruksmark och reducera färskvattenbehovet med mellan 10–25 procent.
  2. En halvering av matsvinnet. Det gäller i alla led – vid skörd, i butikerna och hemma.
  3. Radikalt förbättrade jordbruksmetoder. Bättre balans mellan näringstillförsel och näringsuttag kan till exempel halvera påverkan på biologisk mångfald och vattenresurser och marken som brukas.

Om vi vidtar dessa åtgärder – tillsammans  och gärna samtidigt (typ NU) – kan vi få ett hållbart livsmedelssystem som kan föda 10 miljarder människor år 2050. Studien som publiceras i tidskriften Nature den 10 oktober är den första som visar hur stor omställningen av livsmedelsproduktion och konsumtion behöver vara för att miljöpåverkan från mat ska kunna hållas inom planetens säkra gränser. 

– Om vi fortsätter som idag, utan åtgärder, fann vi att livsmedelssystemets miljöpåverkan kan öka med 50–90 procent till år 2050. Detta till följd av befolkningstillväxt och förbättrad ekonomi som hänger ihop med en mer resursineffektiv kosthållning såsom ökad konsumtion generellt, ökat matsvinn inom hushållen, och ökad köttkonsumtion. Redan i dag har vi överskridit vissa av planetens gränser, och med denna ökning kommer vissa gränser passeras dubbelt upp, säger Dr Marco Springmann enligt en artikel från Stockholms universitet.

När planetens gränser passeras, riskerar vi att hamna i ett mer instabilt klimat på jorden, vilken kan få dramatiska konsekvenser för det mesta – matförsörjning, vattenresurser, samhällsutveckling och människans framtid på jorden.

Varför riskera det, eller hur?

Vill du reparera mera men saknar skills – här finns hjälp att få!

Gemla renoverar gamla stolar
Gemla och Swedese är två svenska företag som erbjuder sig att renovera möbler som de själva tillverkat. Gemla (som tillverkar stolarna Vilda på bilden) erbjuder dock bara tjänsten till företag som behöver renovera många stolar samtidigt.

Jag är tyvärr en människa med tummar som sitter centralt placerade i handflatan. Jag fixar att laga kläder om det inte är alltför komplicerade revor, och jag är bra på att ta hand om ytor (noppor på kläder, slitna bordsytor etc). Sånt där som inte kräver så mycket mätning, passning och tålamod.

Samtidigt vill jag inte köpa nytt när det jag har går sönder eller ser slitet ut heller. I synnerhet eftersom jag vet att väldigt mycket går att laga och fixa till – relativt enkelt – bara man har lite tålamod.

TIPS!

Kolla till exempel in Naturskyddsföreningens Fixa grejen! Där finns jättemånga bra ”fixa och laga”-tips med pedagogiska steg för steg-bilder till. Sådana som även jag förstår mig på…

Men det finns också väldigt mycket hjälp att få, om du inte hinner eller kan fixa saker själv. Här är några bra tips:

Repamera

Första gången jag läste om Repamera blev jag så glad. Jag älskar unga människor med driv – som Henning som startade detta företag i början av 2017 och som jag skrev om redan då. Hos Repamera kan du laga kläder, väskor och ändra mått på dina plagg. Vad skiljer då Repamera från en vanlig skräddare, undrar du? Jo, enligt en undersökning som Henning skickade ut hade 80 % av de 500 som svarade på enkäten kläder som var trasiga hemma, men de fick inte fick tummen ur att åka till skräddaren. Affärsidén blev helt enkelt att du skickar in ditt plagg i en förfrankerad påse, via brevlådan, och efter högst 14 dagar får du tillbaka plagget i brevlådan igen. Det ska inte kosta mer än om du åker till skräddaren själv.

Cykelköket

Jag älskar att cykla men avskyr att meka. Därför blev jag superglad när jag läste att Cykelköket öppnat här i Väsby. Varje torsdag och lördag kan man åka till lokalen i Sigma, köpa cykeldelar för en billig peng och sedan meka med låneverktygen. Det finns alltid folk på plats som kan hjälpa till. Cykelköket finns i fler delar av landet, sök på Facebook.

Fixoteket

Finns tyvärr bara i Göteborg i dagsläget – men på fyra ställen där (sök på Facebook). Här finns till exempel en möbelrestaurerare som hjälper besökarna att att laga sina slitna och rankiga möbler. Det finns också byteshörna, syateljé, särskilda hyllor för bokbyte, en verktygspool och träverkstad. Hoppas idén sprider sig till fler delar av landet!

Kolla också in hur Eskilstuna kommun jobbar med att reparera gamla kontorsmöbler för att slippa köpa nytt! Ett riktigt föredöme som fler kommuner borde ta efter tycker jag!

För dig som är beredd att lägga ut mer pengar finns förstås traditionella tapetserare, skomakare, skräddare och cykelreparatörer. Och det kan det väl vara värt för att till exempel kunna behålla en kär möbel?
Vi har en gungstol hemma, ett fint arv från makens farföräldrar vars klädsel tyvärr är sjukt opraktisk (samlar damm och noppor på nolltid). Nytt (eller helst second hand-fyndat) tyg skulle vara väldigt välgörande där!

Det här inlägget är en del i kampanjen #whitemonday – en motreaktion mot osunda köpfesten Black Friday.

Kan man betala för att slippa dåligt miljösamvete?

Genrebild klimatkompensation höstbild

Bästa vännen skickar en länk till DI Weekend: ”Vad tror du om det här?”.

Artikeln handlar om Go Climate Neutral, som växt fram ur en frustration över att det är så svårt att ”göra rätt” som miljömedveten medborgare. Vilka klimatprojekt gör egentligen störst nytta, till exempel? Och hur mycket kan vi, som enskilda medborgare, faktiskt påverka (svaret på det sistnämnda är att det finns flera rapporter som visaratt om man tittar på koldioxidutsläpp utifrån det vi väljer att konsumera står hushållen för 65 procent av utsläppen. Inte industrin, inte regeringar).

Det här bestämde sig grundarna till Go Climate Neutral att råda bot på – genom att erbjuda en tjänst där du kan kompensera för dina klimatutsläpp. Utsläppen beräknas grovt utifrån de tre utsläppskällor som oftast är störst per individ i Sverige:

  • MATEN: Hur mycket kött/vegetariskt äter du
  • BILEN: Har du bil, i så fall vilken typ av bil, och hur ofta kör du den?
  • FLYGET: Hur långt och ofta flyger du?

Klimatkompensering är förstås inte oproblematiskt. Att flyga till Thailand och försöka kompensera det genom att plantera träd är till exempel relativt verkningslöst. Det viktigaste är (enligt exempelvis Johan Rockström, professor i miljövetenskap) att bevara befintlig skog, minska utsläppen av det ”svarta kol” som är lagrat i fossila bränslen, och klimatkompensera med investeringar i förnybar energi. Och det är precis det Go Climate Neutral vill åstadkomma, genom att till exempel investera i solcellsparker i Thailand, där nästan all el som produceras är fossilbaserad (för övrigt är världens energiförsörjning enligt artikeln FORTFARANDE till 90 procent fossilbaserad! Jag trodde att vi hade kommit längre än så).

Men kan man verkligen betala sig fri från sin klimatångest? Ja, tycker grundarna av Go Climate Neutral:

”Det kan låta provocerande och eventuellt orättvist enkelt att bara betala lite pengar och få kalla sig klimatneutral, men man kan faktiskt åstadkomma stor nytta för klimatet med relativt lite pengar. Genom att sponsra klimatprojekt i andra länder kan man minska utsläppen mer än de utsläpp man själv orsakar. Och då kan man kalla sig klimatneutral.”

Själv tror jag fortfarande på den gamla sanningen ”Barn gör inte som du säger, de gör som du gör”. Med andra ord: Jag tror att vi måste göra konkreta förändringar i vår egen vardag för att förstå orsak och miljöpåverkan på ett tydligt sätt.

Men det ena behöver ju inte utesluta det andra.
Det kan ju vara en sporre för många att se hur kostnaden minskar per månad hos Go Climate Neutral för att man har bytt till elbil, eller slutat flyga flera gånger per år. Själv skulle jag få en månadskostnad på 45 kr i dagsläget, vilket känns ganska försumbart i det stora hela.

Jag gillar också grundarnas inställning – ganska kaxigt att sticka ut hakan och lova det här:

”Vi har ett enda tydligt mål – att stoppa klimatförändringarna. Allt vi gör utgår från det. Om någon annan skulle bygga vår tjänst fast bättre och billigare, då skulle vi hänvisa alla dit och lägga ned. Men just nu fyller vi ett syfte.”

Läs hela DI-artikeln här: Så minskar du din klimatångest