Veckans hållbara hantverk: Smaelta gör stilrena vaser i Smålands skogar

Lotta Pettersson med vaserna Vako
Lotta Pettersson med vaserna Vako.

Det gick ett sus genom inrednings-Sverige när Smaelta lanserade sin första produkt: vasen Vako. En modern klassiker hade fötts!
Bakom vasen – och varumärket – står Lotta Pettersson, född och uppvuxen i Älmhult och utbildad vid Danmarks Designskole i Köpenhamn. Där har hon till och med blivit  Kongelig Hofleverantoer. Imponerande och inspirerande så det förslår!

Du är född i Älmhult men arbetade länge i Danmark. Hur märks det på din design?

– Jag dras gärna till bruksföremål när jag ritar nya produkter, saker man använder i vardagen. Framför allt skulpturala former som har en bruksfunktion. Jag är längre ifrån rent dekorativa objekt även om jag tycker mycket som dem också.

Varför brinner du för just glashantverk?

Min pappa arbetade vid Elme glasbruk som låg i Älmhult, som slipare. Min mamma packade glaset där. Min pappas morbröder var dessutom dekorationsslipare – så jag växte upp i en familj där glaset var centralt. Det fanns en stolthet kring hantverket i familjen och det blev en stor saknad när bruket lades ner 1970. Att tanken dök upp, att glas skulle bli ”mitt” material, låg alltså inte långt borta. Och det känns fortfarande helt rätt.

Vad fick dig att flytta tillbaka till Älmhult och starta din verksamhet där?

– Jag var färdig med att bo i en storstad, i ett annat land. Jag saknade den småländska naturen och de vänner och relationer som min familj byggt upp i generationer.

Vasen Myr från Smaelta.
Vasen Myr från Smaelta.
Du inspireras mycket av den småländska naturen i din design. Hur märks det i den senaste vasen Myr till exempel?

– Naturen är min ENDA inspiration. Jag tröttnar aldrig på att tolka den i olika objekt. Myr har jag länge skissat på en form med många linjer i. Det finns ett ljusfenomen som kallas irrbloss där gas från underjorden bildar ett svagt ljussken ute på myren. Det var vad som följde mig i tankarna när jag skapade vasen.

Hur går tillverkningen till?

– Jag sköter produktutveckling, försäljning och marknadsföring i Älmhult. Glaset tillverkas i Bergdalahyttan.

Hur ser du på Glasrikets framtid? Kommer vi att kunna behålla hantverkskunnandet och tillverkningen här i den globala konkurrensen?

– Jag tror att intresset för hantverket kommer att öka igen. Man väljer mer och mer närproducerat.

Vilka är dina bästa råd för den som vill konsumera och leva mer hållbart?

– Jag är vegetarian. Jag har valt bort kött först och främst för den fruktansvärda behandlingen av djur. Sedan vill jag förlägga min tillverkning i Sverige och helst i Småland för att slippa onödiga fraktkostnader och för att gynna landsbygden och våra arbetstillfällen här. Jag tror verkligen på lokalproducerat. Sen lever jag förhållandevis enkelt och tar tillvara på det finaste som finns – vår natur.

Ska vi byta grejer med varann?

Tradera byta borrow second hand
Att köpa begagnat via Tradera och Blocket är också ett sätt att ge våra saker längre liv. Foto: Tradera

Ni vet #whitemonday… Jag tänkte tjata lite om det igen. Förra veckan skrev jag om hur man kan få hjälp att laga och fixa olika saker. Nu tänkte jag tipsa om sätt att låna, byta och hyra!

Byt med nära och kära

Först det uppenbara: Hitta några kompisar att byta och låna med. Jag vet inte hur många snygga plagg jag fått av min kompis Linda. I gengäld har hon fått kläder till sina barn. När vi behöver låna redskap går vi till svågern – det är tyvärr mest ett envägsutbyte. 😉 Och så har vi grannar som vi både lånar från och ut till – madrasser när man ska på innebandycup, utklädningskläder, extra bestick till festen… you name it!

Boka in bytesdagar

Skolan, föreningar och andra arrangerar ofta bytesdagar a olika slag. håll lite koll på vad som händer i din nyhet och gå dit – där man man göra riktiga guldfynd!

Låna fritidsutrustning

Här i Upplands Väsby Fritidsbanken förra veckan (finns på fler ställen i landet) – av självaste kronprinsessan Victoria! På Fritidsbanken kan man låna allt från en komplett slalomutrustning till innebandyklubbor och tremanstält. Vad som finns i sortimentet skiljer sig från från ort till ort beroende på vad de fått in från generösa medborgare. Alla får låna och allt är gratis. Utrustningen är begagnad, men oftast i väldigt fint skick. Lånetiden är 14 dagar och tanken är att man enkelt ska kunna prova på olika fritidsaktiviteter utan att det kostar något. Så bra!

Låna kläder

Klädoteket och Sharewear: I Göteborg finns Klädoteket där du kan teckna medlemskap och beroende på vilken nivå du väljer (guld, silver eller brons) får du låna olika antal plagg. De har också en webshop där man kan välja ”lease” eller ”keep forever”.
På instagram kan du också söka på #sharewear och hitta vänner att byta kläder med. Läs mer i länken ovan.

Låna av grannen digitalt

Grannsaker.se: Hemsida där du kan söka i ditt lokala område efter vad som finns att låna, och registrera dig för att själv låna ut.

Låna/hyr-appar

Bytgrej.se: Här hittar du grejer som personer i din närhet vill byta. Dra bilden åt vänster för de grejer du inte gillar. Dra bilden åt höger för de grejer du gillar. När du och någon annan gillar varandras grejer uppstår en matchning. Ni får båda ett meddelande med en fråga om ni vill ta kontakt med varandra för att byta.

Hygglo: Hjälper dig att hyra ut dina egna saker – och att hyra saker från andra. Inte strikt utlåning alltså, men ett bra sätt att inte behöva lägga ut dyra pengar på något du använder typ en gång per år eller en gång vid en renovering.

Hyr verktyg av byggvaruhusen

Byggvaruhusen vill förstås att du ska bygga och renovera så mycket sommöjligt. Därför tillhandahåller de verktyg och redskap som du kan boka och hyra. Inte superbilligt, men billigare än att köpa själv _ speciellt om det är verktyg som du använder högst en gång per år.

Har du fler exempel? Tipsa gärna! =)

Vill du reparera mera men saknar skills – här finns hjälp att få!

Gemla renoverar gamla stolar
Gemla och Swedese är två svenska företag som erbjuder sig att renovera möbler som de själva tillverkat. Gemla (som tillverkar stolarna Vilda på bilden) erbjuder dock bara tjänsten till företag som behöver renovera många stolar samtidigt.

Jag är tyvärr en människa med tummar som sitter centralt placerade i handflatan. Jag fixar att laga kläder om det inte är alltför komplicerade revor, och jag är bra på att ta hand om ytor (noppor på kläder, slitna bordsytor etc). Sånt där som inte kräver så mycket mätning, passning och tålamod.

Samtidigt vill jag inte köpa nytt när det jag har går sönder eller ser slitet ut heller. I synnerhet eftersom jag vet att väldigt mycket går att laga och fixa till – relativt enkelt – bara man har lite tålamod.

TIPS!

Kolla till exempel in Naturskyddsföreningens Fixa grejen! Där finns jättemånga bra ”fixa och laga”-tips med pedagogiska steg för steg-bilder till. Sådana som även jag förstår mig på…

Men det finns också väldigt mycket hjälp att få, om du inte hinner eller kan fixa saker själv. Här är några bra tips:

Repamera

Första gången jag läste om Repamera blev jag så glad. Jag älskar unga människor med driv – som Henning som startade detta företag i början av 2017 och som jag skrev om redan då. Hos Repamera kan du laga kläder, väskor och ändra mått på dina plagg. Vad skiljer då Repamera från en vanlig skräddare, undrar du? Jo, enligt en undersökning som Henning skickade ut hade 80 % av de 500 som svarade på enkäten kläder som var trasiga hemma, men de fick inte fick tummen ur att åka till skräddaren. Affärsidén blev helt enkelt att du skickar in ditt plagg i en förfrankerad påse, via brevlådan, och efter högst 14 dagar får du tillbaka plagget i brevlådan igen. Det ska inte kosta mer än om du åker till skräddaren själv.

Cykelköket

Jag älskar att cykla men avskyr att meka. Därför blev jag superglad när jag läste att Cykelköket öppnat här i Väsby. Varje torsdag och lördag kan man åka till lokalen i Sigma, köpa cykeldelar för en billig peng och sedan meka med låneverktygen. Det finns alltid folk på plats som kan hjälpa till. Cykelköket finns i fler delar av landet, sök på Facebook.

Fixoteket

Finns tyvärr bara i Göteborg i dagsläget – men på fyra ställen där (sök på Facebook). Här finns till exempel en möbelrestaurerare som hjälper besökarna att att laga sina slitna och rankiga möbler. Det finns också byteshörna, syateljé, särskilda hyllor för bokbyte, en verktygspool och träverkstad. Hoppas idén sprider sig till fler delar av landet!

Kolla också in hur Eskilstuna kommun jobbar med att reparera gamla kontorsmöbler för att slippa köpa nytt! Ett riktigt föredöme som fler kommuner borde ta efter tycker jag!

För dig som är beredd att lägga ut mer pengar finns förstås traditionella tapetserare, skomakare, skräddare och cykelreparatörer. Och det kan det väl vara värt för att till exempel kunna behålla en kär möbel?
Vi har en gungstol hemma, ett fint arv från makens farföräldrar vars klädsel tyvärr är sjukt opraktisk (samlar damm och noppor på nolltid). Nytt (eller helst second hand-fyndat) tyg skulle vara väldigt välgörande där!

Det här inlägget är en del i kampanjen #whitemonday – en motreaktion mot osunda köpfesten Black Friday.

Pimpa pumpan med naturens material

Jag är lite sent ute, jag vet… men de här dekorationerna går jättesnabbt att göra! Och är de finaste pumpadekorationerna jag sett – alla idéer från Blomsterlandet.
Kolla det här till exempel, med vackra blad från skog och trädgård:

Små pumpor dekorerade med naturens material,
Små pumpor dekorerade med naturens material,

Den här dukningen tycker jag också är så fin. Jag tänkte ta lavendelkvistar från trädgården och linda runt pumpan som ligger på tallriken. Eukalyptuskvistar fick jag med mig på en pressvisning för över 1,5 år sedan och de återbrukar jag fortfarande på olika sätt.

Sist men inte minst, ett arrangemang där pumpan ersätter en kruka. Med hyacint och barrkvistar funkar blomsterfägringen både nu och till jul.

Pynta pumpor jularrangemang

Tänk bara på att du inte kan plocka mossar och lavar hur som helst.  Inte för försäljning och enbart i liten skala, eftersom exempelvis fönsterlav växer så långsamt. 

Veckans hållbara hantverk: Miljövänliga sovrumsmöbler från Pamboof

Miljövänliga sängbord och sängavel från Pamboof
Sängborden är en nyhet för i år från Pamboof, sänggavlarna var det som lanserades först.

Ända sedan vi flyttade in i vårt 60-talskedjehus har maken och jag pratat om att fixa en sänggavel till sovrummet. Det behöver ju inte vara så komplicerat, jag vet, men det verkar vara en av de där sakerna som vi aldrig lyckas ta tag i. Jag är inte superförtjust i de där svulstiga, stoppade varianterna som finns hos de flesta möbelföretag heller.
Därför blev jag glad när nya varumärket Pamboof dök upp med sänggavlar av Svanenmärkt virke, dessutom tillverkade lokalt i Dalarna. Jag har intervjuat grundaren Andreas Åkeson:

En kollega till mig och vän till dig berättade att du tidigare arbetade med badrumsinredning. Vad fick dig att sadla om och satsa på sänggavlar?

– Anledningen var att jag och min sambo ville flytta upp till Falun för att hon fick jobb där – plus att vi började fundera på att skaffa barn och ville vara nära släkten. Jag fortsatte i badrumsbranschen ett tag här i Dalarna tills jag en dag blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Och då blev det naturligt att testa den där drömmen som jag länge hade haft, att starta eget företag. Att det blev just sänggavlar var en slump. 2008 var jag ute efter en sänggavel i trä med förvaring. Hittade ingen att köpa så jag gjorde en egen. Sen låg den där tanken och ruvade i huvudet tills jag 2017 skulle köpa en ny sänggavel i trä med förvaring och insåg att det fortfarande inte fanns att köpa. Då tog jag saken i egna händer och startade Pamboof.

Varifrån kommer namnet Pamboof?

– Det var viktigt för mig att inte döpa bolaget till något bara för att ha ett namn. Så den processen tog rätt lång tid. Tills min syster en dag kom och sa: ”Jag kallade ju min pyjamas för pamboof när jag var liten. Och du tillverkar ju sovrumsmöbler”. Jag kände direkt att det var perfekt! Dels har det en bakgrundshistoria men sen tycker jag att namnet sticker ut och är väldigt originellt. Så Pamboof blev det!

Hur går tillverkningen till?

– Möblerna tillverkas på beställning i ett småskaligt snickeri här i Dalarna. Då kunden kan välja fritt mellan 448 olika kombinationer av bredder, färger och mönster så blir varje möbel unik och specialtillverkad. Snickeriet fräser alla mönster i en så kallad CNC-fräs och målar möblerna utefter kundernas önskemål. Alla möbler monteras sedan för hand. I varje möbel fräser vi diskret in vår logga som visar att denna möbel kommer från Pamboof.

Sänggavel med dold förvaring från Pamboof
Till både sängborden och sänggavlarna kan man köpa till trådlösa dolda mobilladdare. Man kan även välja dold förvaring bakom gavlarna.
Virket som används är Svanenmärkt. Vad innebär det?

– Svanenmärkt MDF hör till de minst miljöbelastande skivmaterialen på marknaden. Svanen ställer bland annat krav på att träråvaran ska vara miljöcertifierad och minskad användning av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det är viktigt för oss på Pamboof att inte göra mer skada på naturen än nödvändigt.

Hur tänker du kring hållbarhet i övrigt?

– Det som kändes viktigt för mig när jag flyttade hem till Dalarna igen och startade Pamboof var känslan av att kunna vara med och bidra och bjuda tillbaka till bygden man växt upp i. Vi bor själva på en gård mitt ute i skogen och vet hur svårt det är med jobb ute på landsbygden. Tänk då att starta ett företag som kanske kan mynna ut i nya arbetstillfällen. Riktigt häftigt!

Miljömärkt sänggavel från Pamboof

Veckans hållbara hantverk: Städa giftfritt med Västerbottenssåpa

Ibland slås jag av tanken på hur annorlunda mitt liv ser ut (jobbar innanför tullarna, har närmaste mataffär 2 minuters promenad hemifrån…) jämfört med hur den var när jag var liten. Jag växte upp på Volvonäset, några mil utanför Storuman. Där fanns det då sex hus där folk bodde permanent – alla släkt med varandra – och tiotalet sommarstugor. Avstånden är stora. Vi åkte nästa fyra mil för att komma till närmaste mataffär och när jag började gymnasiet fick jag lov att veckopendla eftersom det bara gick två bussar om dagen hela vägen hem till byn. I denna glesbygd har Västerbottenssåpa startat framgångsrik företagsamhet – genom att ta tillvara kunskaper från förr. Här berätta Sara och Magnus Idenfors själva om sitt värv.

Så använder du fast såpa

Hur fick ni idén att starta Västerbottenssåpa?

– Idén är inte så speciell egentligen. Min (Saras) gammelfarmor Fredrika Helmersson i Hornsjö gjorde en fantastisk såpa på det fett som man inte kunde ha till annat. Hon hade en egen metod som gjorde såpan lite finare och själva koket lite enklare. Det här har vi alltid hört berättelser om – farmors fina såpa – och framför allt har vi fått med oss det att man inte slänger saker i onödan. Farmor sydde skjortor av mjölsäckarna när de var tomma, så nästan allt kan återanvändas, det har vi fått lära oss. Inget slit och släng! När vi 2006 tog över Hotell Wilhelmina så såg vi att här var vi tvungna att återbruka matoljan från fritösen. Det duger inte att skicka den runt runt – det är inte hållbart helt enkelt. Morfar som hade kvar farmors recept översatte och anpassade lite och under de sex år som vi drev hotellet fungerade detta kretslopp internt. Hotellet städades på den egna såpan som morfar kokade. När så hotellet såldes så gjorde vi en helt egen verksamhet av det här med såpa – vi byggde fabrik, importerade maskiner för att rena oljan från USA och registrerade produkten som städprodukt hos Kemikalieinspektionen. Även om såpan är helt ofarlig så kräver regelverket det.

Berätta hur tillverkningen av era produkter går till!

– Vi har ett antal restauranger som friterar i ren majs- eller rapsolja – ingen palmolja, inga tillsatser. Den oljan renar vi och förtvålar till såpa. Så det som används här lokalt blir också lokalt till en ny produkt. Minimalt med transporter, miljövänliga förpackningar och så blir det effektiv men snäll städning. Många tror att tallolja (som man gör tallsåpa på) är naturlig och bra. Så är det inte – det är en ganska tung restprodukt från pappersmassaindustrin som renas för att sedan förtvålas. Så det här med att rena oljor för att göra såpa är inte unikt egentligen, det är bara det att många inte riktigt vet hur det fungerar.

Märks ert tankesätt i hur ni själva lever?

– Ja, vi försöker så lång det är möjligt att välja produkter som gör gott. Till exempel äter vi lokalproducerat i så stor utsträckning som möjligt.

Jag kommer själv från Storuman och vet att många tvekar inför at starta företag i inlandet. Men ni vågade. Vad sporrade er?

– Någon måste ta tag i det här med återbruket lokalt. Vi kan inte hålla på i den ”slit och släng”-anda som varit rådande. Vi kunde inte släppa det här med såpan och var bara tvungna att ta tag i det! Genom att kombinera småföretagande och  ny teknik med gamla kunskaper kan vi sälja våra produkter i hela landet genom vår e-handel. Där kan vi också hjälpa andra små tillverkare och formgivare att ha en försörjning och bo kvar i inlandet. Vi tror mycket på det här. Det finns så många fördelar med att minska på gifterna i vardagen, konsumera smartare och ha en levande landsbygd!

 

Veckans hållbara hantverk: Vackert i lin från Växbo

Vaxbo lin duk

I början av min journalistkarriär jobbade jag i Hälsingland. Jag älskade kärleken till traditioner som frodades där – hambon, de gamla Hälsingegårdarna, de svajande linfälten…

Den stoltheten genomsyrar också Växbo Lin, som drivs av det supertrevliga paret Hanna och Jakob Bruce. Här berättar de om företagets historia. Längst upp i inlägget kan ni se deras nya duk Strå – så fin!

Jakob hanna bruce

 Vad var det som gjorde att ni vågade bryta upp från Stockholm och ta över linfabrik? 

– Vi kände att det inte gick att motstå chansen att få driva en så unik produktion uppe i Hälsingland. Att få arbeta tillsammans, med färg och form och att få förvalta ett kulturarv och vara med och utveckla landsbygden, det var helt enkelt oemotståndligt. Om vi inte hade gjort det så hade vi ångrat oss längre fram i livet. Vi tänkte: Vad är det värsta som kan hända om vi provar? Jo, att det inte funkar och vi får flytta hem till Stockholm och skaffa ett ”vanligt” jobb igen. Och då kändes det inte så farligt.

Jag, som vuxit upp i Lapplands inland, beundrar alla som vågar starta företag på mindre orter eftersom kundunderlaget ofta är så litet. Har det varit svårt att nå ut och hitta kunder?

– Ska man driva en sådan här typ av verksamhet så är det en stor fördel med mindre orter, tycker vi. Första dagen när vi tagit över fabriken uppe i Växbo så kom kommunalråd och näringslivschef med blommor och hälsade välkommen! På en liten ort behöver man varandra. Kommunen är beroende av att vi finns och hjälper till med både arbetstillfällen och att locka besökare till området. Vi är beroende av hjälp i form av att få fiber grävd till fabriken med mera. Vi ser värdet av varandras arbete och hjälps åt för att göra den bästa av situationen. Vi känner att vi har ett otroligt stöd och att folk i närområdet är stolta. Linet finns i folks hjärtan i Hälsingland och det är ett kulturarv som man värdesätter. Det är alltid mycket jobb med att nå ut till övriga landet från lilla Växbo, men det är också det som är en rolig utmaning. Det känns som att vi gör något vi kan stå för, både ur miljö- och kultursynpunkt, och det ger trovärdighet till varumärket.

Hur såg visionerna kring företaget ut från början? Har de förändrats?

– Vi kände att vi ville visa att till exempel en vacker linnehandduk inte bara funkar rent stilmässigt i en gammal hälsingegård från 1700-talet utan det funkar lika bra i en hypermodern lägenhet. Linne ska användas, inte ligga undangömt i något skåp, och blir bara vackrare och bättre med åren. Vi ville göra brukstextilier som åldras med värdighet och den känslan är lika stark nu.

Varför brinner ni just för materialet lin?

– Linet har så många fördelar jämfört med andra material. Både när det gäller miljö och funktion. Det är ju helt naturligt och har otroliga egenskaper när det gäller att absorbera fukt samt att det torkar extremt fort när det blivit fuktigt – praktiskt i exempelvis handdukar och disktrasor, skurtrasor, torkmattor, handdukar och badhanddukar. Det är en otroligt stark fiber som bara blir vackrare med tiden. När det gäller miljön så är det ju linet oslagbart oavsett om man pratar om ekologisk bomull eller andra konstgjorda fibrer. Det enda som behövs för att spinna ett oblekt lingarn är att det går genom ett bad med ljummet vatten. En annan sak som gör att vi värdesätter linet är att det har en så stark koppling till Hälsingland. Historiskt sett har det varit en viktig del för människorna och landskapet.

Vad är det som gör just era produkter speciella, tycker ni? 

– Vi har ända sedan starten jobbat med en designer som heter Ingela Berntsson. Det gör att vi har en stil på våra produkter som vi tänker att man skall känna igen. Vi kör på vår stil helt enkelt och hoppas att våra kunder gillar det. Eftersom vi producerar alla våra produkter i Växbo så blir det svårt att konkurrera prismässigt med linne som är producerad i Baltikum, Kina eller Indien. Vi försöker istället konkurrera kvalitetsmässigt.

Hur tänker ni kring hållbar design? Vad innebär det för er?

– Våra produkter ska aldrig vara trendiga. När något är trendigt idag så blir det otrendigt imorgon. Vi försöker tänka i ett längre perspektiv när det gäller design. Om vi tänker att en linnehandduk ska ha en livslängd på tre generationer måste vi se till att det är en form som funkar hela den tiden också.

Slutligen: Vad är era bästa råd för att leva på ett mer hållbart sätt?

– Satsa på kvalitét. Vi är övertygade om att vi behöver konsumera färre men bättre ting. Tänk långsiktigt. Vi får ibland höra att vår disktrasa i 100% lin är dyr när den kostar 115 kronor. Men räknar man med att man kan ha den i cirka 5 år så blir det garanterat den billigaste disktrasa man haft. Och när den är förbrukad är det bara att lägga den på komposten så att den går tillbaka till naturen där den en gång växte.

 

Veckans hållbara hantverk: Ekologiska sängkläder från Reva Home

Ekologiska sängkläder från RevaHome

Reva Hallbäck träffade jag för första gången i april 2016. Jag kommer ihåg det så väl eftersom det var min 40-årsdag och jag passade på att unna mig nya sängkläder från hennes varumärke RevaHome. All bomull är ekologisk och mönstren trycks för hand i Indien med traditionell teknik.
Men det som vann mitt hjärta mest var nog Revas energi och engagemang i allt från hantverkarnas yrkesskicklighet till kvalitet mönster och färgkombinationer. Man kan nog säga att jag fick en liten womancrush =)
Nytt för i höst är vackra kimonos tillverkade på samma sätt. Här får Reva själv berätta om sitt varumärke:

Hur fick du idén att starta RevaHome?
– Jag började resa till Indien för cirka 20 år sedan. Där är det vanligt med dagbäddar. Man bor rätt trångt så de sängar som finns är soffor och sittplatser om dagarna och där bäddas det med mönstrade underlakan av detta skäl. Jag tyckte om idén men färger och mönster var inte riktigt sängkammaranpassade – det vill säga för grälla – så jag tog tyg, mönsterpassade och sydde ihop på mitten för att få ett stort vackert lakan till mitt sovrum. Det blev ljuvligt ihop med vita påslakan och örngotten jag också sytt (jag är utbildad herrskräddare och har även gått oändliga kurser i allt från växtfärgning till textiltryck och bildväv). Det här var för kanske 15 år sedan. Jag arbetade då som inredare och tyckte ofta att sovrummen – dessa viktiga rum för återhämtning och rekreation – blev negligerade. Men tydligen har jag tänkte i de här banorna ännu tidigare. När jag för ett par år sedan lunchade med en tjej som varit min inredningsassistent berättade hon att jag flera år tidigare uttryckt en önskan om att starta ett högkvalitativt ekologiskt varumärke med sängkläder. Detta långt innan eko blivit på tapeten. Och sen, på årets branschmässa Formex, fick jag veta att historien börjar ännu längre tillbaka! Min bästeväninna från grundskolan som var där sa till mig att ”det är inte konstigt alls att du gör just det här. Redan när vi var små höll du på att bädda och fixa och hade massor med kuddar i sängen”. Det hade jag också glömt. =) Startpunkten för RevaHome kom dock när jag gick in i väggen och blev sjukskriven. Då beslutade jag mig för att göra det här, som jag längtat efter. Och så bar det av till Indien, först en mässa i Delhi, sedan leverantörsbesök i Jaipur som är kända för sina blocktryck.
Kimono revahome
En av de nya morgonrockarna som Reva tagit fram.
Hur går det till när sängkläderna – och dina nya kimonos – produceras?
Allt mitt tyg köper jag numera av en leverantör i Jaipur. Det är GOTS-certifierad, ekologisk bomull. Voile till rockarna och en väldigt fin perkal till sängkläderna. Textilbranschen i Indien är verkligen ett kapitel för sig och jag bytte tygleverantör två gånger innan jag fick tag på en man som var villig att låta hela ledet i tillverkningen bli transparent – vilket är väldigt viktigt för mig.
– Min perkal kommer från södra Indien och vävs upp enligt mina specifikationer. Många gånger är ekologiska tyger inte så bra då det är korta fibrer och man gör lite tjockare tråd. Jag ville ha ett exklusivt, mjukt, skönt och hållbart tyg med långa fibrer så det fanns ingen annan lösning än att låta väva själv. Min första beställning var på 6 km (!) tyg på 3 meters bredd… 
– När tyget är inköpt trycks det hos min tryckare. Ett litet familjeföretag där jag spenderat oändligt mycket tid. Vi dricker te tillsammans, en massa fingerborgsstora koppar fyllda med masala chai, samt äter samosas. Det är ljuvligt att ta fram mönster, som är traditionella Indiska Mughalmönster från Rajasthan.
– De enfärgade färgas hos en leverantör i ett område som byggts om för att kunna ta hand om vattnet så det renas och inte förstör miljön. Det enfärgade samt det tryckta tyget skickas sedan till skräddaren på en familjeägd fabrik.
– De stora batcherna går med båt men de mindre har fått flyga några gånger. Man får ha lite tålamod och överseende i början innan man får igång en helt fungerande produktions linje.
Blocktryck indien revahome
Här trycks ”min” apa. Man använder ett block per färg, det vill säga apan har två olika block.
Berätta hur du tänker kring kvalitet, hållbarhet och hantverk.

– För mig är det ett sätt att leva och det gäller att titta på bitar man kanske inte tänker på i första hand, som hur man behandlar sig själv och sina medarbetare i vardagen. Sen självklart vad det är för råvara man köper och hur den tillverkas. Efter det design. Vissa mönster jag har är urgamla, jag har valt former som passar hjärtat och färger man aldrig tröttnar på. Jag vill att man ska bli förälskad så man får något att leva med oändligt länge utan att tröttna. Det ska vara vilsamt, vackert och kännas lyxigt att gå och lägga sig, helst naken eller varför inte i min tunna kimono ;-). Tryckmetoden har en tusenårig tradition. I min värld är det hållbart att bevara och lyfta denna sinnliga, mänskliga metod och det tycker jag blir hållbart på riktigt.

Reva Hallbäck i fabriken i Indien
Fix inför fotografering i en by utanför Jaipur. Reva är på plats i fabrikerna flera månader per år för att ta fram nya mönster och färger och säkerställa kvalitén.
Hur kommer det sig att just du brinner för hållbar design i allmänhet – och sängkläder i synnerhet?

– Hm, svårt att svara på varför. Kanske kommer det från att jag växt upp på landet och har naturen och det sinnliga så inpräglat i mig?

Reva med rickshaw
Reva med sin egen rickshaw.
Vad är dina bästa ekotips för en mer hållbar vardag?

– Tänk själv, var mänsklig och spara till det du vill ha istället för att gå på mode här och nu.

Vackra nyheter från japanska Muji – ny butik i Stockholm

Muji intro 2

Muji bankoware tableware 4 1 1

Igår var jag på pressvisning för Muji, ett japanskt varumärke som grundades 1980 som en sorts markering mot det då rådande konsumtionssamhället (som vi i högsta grad lever kvar i idag…). Tanken var att jobba med tidlösa och funktionella material, att  effektivisera produktionsprocessen samt skala bort överflödig förpackning. Och det konceptet genomsyrar Muji fortfarande, tycker jag. Det är prisvärda produkter av bra kvalitet helt enkelt.

I går öppnade deras nya butik i Åhléns City i Stockholm, och samtidigt fick vi journalister se höstens produktnyheter. Tekannan och kopparna här ovan är gjorda av halvporslin, en sorts blandning av keramik och porslin, vilket gör servisen lätt samtidigt som den behåller värme. Åter igen: Funktion, enkelhet när det gäller formen och bra materialval.

Muji ull

De höga ulltossorna ville jag ta med mig hem direkt – tänk att kliva i dem när man går upp från sängen om vintern…

Beige klänning i merinoull

Och så den här klänningen av mjuk merinoull… mmm.

Helt klart värt att titta på om du behöver uppdatera basförrådet av inredning eller kläder (vad jag förstod kommer produkterna även online så småningom)!

Veckans hållbara hantverk: Ljuvliga doftljus från Klinta

Klinta vegan 2

Första gången jag kom i kontakt med Klinta var faktiskt när jag precis börjar som ny redaktionschef på Lantliv. Vi åkte på konferens  till Nynäshamns havsbad för att planera kommande magasin och samarbeten, och i lokalerna stod dessa vackra ljus och spred väldoft omkring sig. En kollega berättade att företaget bakom fanns på Gotland.

Jag, som vurmar för närliggande, småskalig produktion, blev intresserad och hörde av mig till grundaren Lisa Stevens.

Hur fick du idén att starta varumärket Klinta?
– Oooh, det är en lång historia. Men om jag ska göra den kort så hade jag en present- och trädgårdsbutik vid mina föräldrars handelsträdgård och grönsaksodlingar och mitt systers cafe. Allt låg på lilla Klinta utanför Höör, där jag också föddes och har växt upp. Det var ett riktigt litet smultronställe och trots sin korta säsong och lilla yta så hade vi faktiskt över 50 000 besökare varje sommar. Souvenirer, tänkte jag! Och jag ville inte ha nyckelringar eller vykort. Nej, ett doftljus, som återspeglar Klinta. Dofterna, ekologin, det rena och naturliga. Sen hade jag en idé om att oljan skulle vara så ren att den kunde blir kosmetikagodkänd och användas som massageolja. Och ja, vi fick faktiskt till det. Numera har vi fyra olika varumärken under vårt paraply Klinta.
Hur går det till när Klinta tar fram nya produkter?
– Det är jag allena som skapar allt. Idéerna kommer bäst när jag slappnar av faktiskt. Under skogspromenaden eller på semestern. Och sen ligger de där och maler tills jag får en aha-upplevelse. Prototyp 1 tas fram, men det kan ta tio prototyper innan jag blir nöjd. Vi är begränsade på så vis att alla dofter på något sätt ska härstamma från Klinta. Men mina föräldrars gröna händer har sett till att vi ändå har många exotiska dofter och härliga kombinationer att experimentera med.
Var tillverkas produkterna, och hur tänker du kring ingredienserna?
 – Vi har vår ljusverkstad i England. Jag har själv bott i England i många år, min man är engelsman och britterna är väldigt trevliga och lätta att ha att göra med. Och de är otroligt duktiga på att göra ljus!  Sen gör vi extra kvalitetskontroll här i Höör, samt etikettering (för hand) och paketering. Det är också i Höör som vi sitter och arbetar, och bor. Ingredienserna är mycket viktiga för oss, speciellt med tanke på vår höga ethos när det gäller miljön men också eftersom ljusen inte är vanliga ljus. De är ju massageljus som man ska kunna smörja in sig med utan besvär. Ljusen innehåller bara förnyelsebara, vegetabiliska oljor: rapsolja avsedd för matindustrin och sojavax (ecosoya cert). Vekarna är fria från antändningsvätskor, glaset som ljusen tappas i och förpackningarna är gjorda av återvunnet material.
Dofter är centralt för produkterna. Använder du dig alltid av ”naturliga” råvaror när du tar fram dem?
– Nej. Vi är väldigt raka med att vi använder både parfymer och eteriska oljor. När vi började för tio år sedan hade vi mest eteriska oljor men tiden har lärt oss att parfym är mer populärt eftersom det är svårt att få fram de söta dofterna på naturligt vis. I dagsläget är cirka 7 ljus av 44 eteriska. All parfym vi använder är dock gjord för kosmetika och hudvård och den fyller cirka 5 % av ljuset, så våra ljus är väldigt milda jämfört med andra. Jag vet att det finns aktörer på marknaden som påstår att de endast använder eteriska oljor men likväl erbjuder Fresh Cotton, Sommardröm, Vanilla Cookie och så vidare. Jag vill påstå att dessa eteriska oljor har blivit så behandlade att det är falskt att kalla dem eteriska. En eterisk olja ska komma direkt från växtriket, kallpressad eller destillerad eller på annat vis skonsamt framtagen. Och inget mer. Basta.
Hur kommer det sig att just du brinner för djur, natur och hållbarhet?
– Jag har ju mina rötter på Klinta där mina föräldrar var “gröna vågare” på 70-talet, vilket i sin tur eskalerade till den ekologiska odling de sedan skapade. Vi hade alla typer av djur och några år senare blev alla i familjen vegetarianer. Hållbarhet tror jag ligger i blodet när man kommer från landet. Man lever med naturen och säsongerna på ett helt annat sätt och upptäcker styrkan i det gröna. Även konsumtionen är mindre på landet, tycker jag. Jag har bott på många platser och i stora städer i mitt liv, men i hjärtat kommer jag alltid att vara den där lantlollan från Klinta.
Vad är dina bästa ekotips för en mer hållbar vardag?
– Medvetna val. Att tänka efter innan man handlar. Bara handla saker man faktiskt kommer att använda.
Och att välja produkter med omsorg. Både för din hälsas och miljöns skull.
Klinta vegan doftljus
En av de senaste nyheterna från Klinta är veganska doftljus, till exempel med kombinationen eukalyptus och pepparmint som doftar oväntat gott! Så här säger Lisa om dem:
”Det finns flera veganska alternativ på marknaden vad det gäller ljus och doftpinnar. Men enligt oss ska ett bra veganskt ljus vara bra för allt och alla. Det räcker inte att produkten inte innehåller animaliska ingredienser. Det är lika viktigt att varken djur, natur eller människor tar skada vid tillverkningen. Och det är lika viktigt att ingredienserna är rena och tagna direkt från växtriket så att varken du eller de omkring dig tar någon skada när du tänder ditt ljus.”