Ska vi byta grejer med varann?

Tradera byta borrow second hand
Att köpa begagnat via Tradera och Blocket är också ett sätt att ge våra saker längre liv. Foto: Tradera

Ni vet #whitemonday… Jag tänkte tjata lite om det igen. Förra veckan skrev jag om hur man kan få hjälp att laga och fixa olika saker. Nu tänkte jag tipsa om sätt att låna, byta och hyra!

Byt med nära och kära

Först det uppenbara: Hitta några kompisar att byta och låna med. Jag vet inte hur många snygga plagg jag fått av min kompis Linda. I gengäld har hon fått kläder till sina barn. När vi behöver låna redskap går vi till svågern – det är tyvärr mest ett envägsutbyte. 😉 Och så har vi grannar som vi både lånar från och ut till – madrasser när man ska på innebandycup, utklädningskläder, extra bestick till festen… you name it!

Boka in bytesdagar

Skolan, föreningar och andra arrangerar ofta bytesdagar a olika slag. håll lite koll på vad som händer i din nyhet och gå dit – där man man göra riktiga guldfynd!

Låna fritidsutrustning

Här i Upplands Väsby Fritidsbanken förra veckan (finns på fler ställen i landet) – av självaste kronprinsessan Victoria! På Fritidsbanken kan man låna allt från en komplett slalomutrustning till innebandyklubbor och tremanstält. Vad som finns i sortimentet skiljer sig från från ort till ort beroende på vad de fått in från generösa medborgare. Alla får låna och allt är gratis. Utrustningen är begagnad, men oftast i väldigt fint skick. Lånetiden är 14 dagar och tanken är att man enkelt ska kunna prova på olika fritidsaktiviteter utan att det kostar något. Så bra!

Låna kläder

Klädoteket och Sharewear: I Göteborg finns Klädoteket där du kan teckna medlemskap och beroende på vilken nivå du väljer (guld, silver eller brons) får du låna olika antal plagg. De har också en webshop där man kan välja ”lease” eller ”keep forever”.
På instagram kan du också söka på #sharewear och hitta vänner att byta kläder med. Läs mer i länken ovan.

Låna av grannen digitalt

Grannsaker.se: Hemsida där du kan söka i ditt lokala område efter vad som finns att låna, och registrera dig för att själv låna ut.

Låna/hyr-appar

Bytgrej.se: Här hittar du grejer som personer i din närhet vill byta. Dra bilden åt vänster för de grejer du inte gillar. Dra bilden åt höger för de grejer du gillar. När du och någon annan gillar varandras grejer uppstår en matchning. Ni får båda ett meddelande med en fråga om ni vill ta kontakt med varandra för att byta.

Hygglo: Hjälper dig att hyra ut dina egna saker – och att hyra saker från andra. Inte strikt utlåning alltså, men ett bra sätt att inte behöva lägga ut dyra pengar på något du använder typ en gång per år eller en gång vid en renovering.

Hyr verktyg av byggvaruhusen

Byggvaruhusen vill förstås att du ska bygga och renovera så mycket sommöjligt. Därför tillhandahåller de verktyg och redskap som du kan boka och hyra. Inte superbilligt, men billigare än att köpa själv _ speciellt om det är verktyg som du använder högst en gång per år.

Har du fler exempel? Tipsa gärna! =)

Veckans vardagsvego: Zucchinisoppa med fetaost

zucchinisoppa toppas med fetaost och persilja
Zucchinisoppa toppas med fetaost och persilja.

Den här soppan påminner ute om klassikern med potatis och purjo, men det sistnämnda är utbytt till zucchini och gul lök i stället. Jag gillar bådadera, men just nu passade den här soppan bäst eftersom jag hade en zucchini hemma som jag inte ville se ruttna bort i kylskåpet. =)

Zucchinisoppa med fetaost

4 port

4 potatisar, skalade och skivade
1 liten gul lök, finhackad
1 zucchini, delad i bitar
2 msk olivolja
9-10 dl vatten
2 msk grönsaksfond
salt, svartpeppar

Topping: 
fetaost, smulad
persilja

Värm oljan i en gryta. Fräs potatisen och löken i 2-3 minuter. Tillsätt vatten och buljongtärningar (jag gillar tjocka soppor och brukar ta 9 dl). Koka upp och sjud ca 10 minuter.
Tillsätt zucchinin och koka 5 minuter till. Ta grytan från värmen och mixa allt med mixerstav. Salta och peppra efter smak.
Toppa med smulad ost och persilja och servera gärna varma mackor till!

Ett titt på hur husmodern hade det förr… och nu

Råd om hur man får de perfekta armarna.
Råd om hur man får de perfekta armarna…

Idag började jag bläddra i mitt Husmorslexikon som jag fick av kära vänner när jag fyllde 30 år. Redan då höll jag på med brödbak och storkok. Faktum är att jag nog var bättre på det då.

Att bläddra i Husmorslexikonet från 1954 är dels väldigt mycket humor.

Bordsskick: Ett gott bordsskick förhöjer trevnaden vid måltiden. Det ger en atmosfär av glädje, trivsel och kultur, vilken är lika viktig vid vardagens enkla måltid som vid den finare bankett.

Inte så lite skriva på näsan…

Dels är det ganska mycket tragik.

Ansiktsvård: Redan antikens kvinnor visste att väl vårda sitt ansikte… För nutidskvinnan är ansiktsvården inte mindre viktig. Endast genom en omsorgsfull, daglig skötsel kan hon bevara den naturliga fräschör som är den välvårdade kvinnans främsta tillgång.

Really. Vår främsta tillgång ansågs alltså vara fräschör. Inte intellekt. Inte andra inre egenskaper. Fräschör.

Armarnas vård: Vackra, välformade har genom alla tider betraktats som ett av kvinnans förnämsta skönhetstecken. De fel om ev finns kan genom god vård göras mindre uppenbara.

Förnämsta. Minsann.

Själv känner jag att vi måste sluta leta fel. Inte förspilla kvinnokraft på att ansa, rätta till och behaga. Jag menar inte att vi ska skita i vårt utseende. Jag tycker om att ta hand om mig själv med träning, god mat, ekologisk hudvård etcetera. Men när status ligger i att man har rätt form på sina ögonbryn eller perfekt tonade armar är lyckan väldigt skör.

Själv tycker jag att det är slöseri med kvinnokraft. Vi har så mycket annat att bidra till samhället med. Anledningen till att vi har det så bra i Sverige är ju bland annat jämställdhet – att kvinnor fick möjligheten att försörja sig själva och bidra till samhällets välfärd. I många andra länder kämpar kvinnor fortfarande för rätten till utbildning och arbete.

Här visar biståndsorganisationen We Effect varför det är så viktigt att kvinnor får minst 50 % av vårt stöd behöver gå till kvinnor:

 

Därför lönar sig jämställdhet.

Så ska kvinnor över hela världen få mer att säga till om.

Publicerat av We Effect Måndag 5 november 2018

Maten kan räcka till alla även i framtiden – om vi äter mer vegetariskt

Hydroponisk odling Harvy
Smart odling är nyckeln om vi ska lyckas försörja jordens befolkning framöver. Här syns Harvys startkit för hydroponisk odling (utan jord, i näringslösning).

Jag tänkte inleda med några väldigt talande siffror som kan kom över i veckan:

  • Livsmedelsproduktionen står för 70 procent av den globala vattenförbrukningen (det används ca 15 000 liter vatten för att producera 1 kilo nötkött).
  • Utsläppen från mat och jordbruk står för ungefär 25 procent av de totala växthusgasutsläppen, och för att nå klimatmålen måste dessa minska med omkring tre fjärdedelar till år 2050.
  • 55 miljoner hektar regnskog har huggits ner för att ge plats för köttproduktion.

Nu har siffrorna ca två år på nacken så det kanske inte stämmer exakt – men man får ju en bild av proportionerna, eller hur?
Det är också lätt att förstå varför många klimatforskare ser just matproduktion och -konsumtion som en nyckelfaktor för en hållbar framtid på planeten.

För några veckor sedan kom en studie som visar att det går att ställa om till en livsmedelskonsumtion som är hållbar och räcker till att försörja alla – men då krävs detta:

  1. Ett omfattande och globalt skifte mot hälsosam och mestadels växtbaserad kost. Mer växtbaserad ”flexitarisk” kosthållning globalt kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften och även minska annan negativ miljöpåverkan som utsläpp av kväve och fosfor, användning av jordbruksmark och reducera färskvattenbehovet med mellan 10–25 procent.
  2. En halvering av matsvinnet. Det gäller i alla led – vid skörd, i butikerna och hemma.
  3. Radikalt förbättrade jordbruksmetoder. Bättre balans mellan näringstillförsel och näringsuttag kan till exempel halvera påverkan på biologisk mångfald och vattenresurser och marken som brukas.

Om vi vidtar dessa åtgärder – tillsammans  och gärna samtidigt (typ NU) – kan vi få ett hållbart livsmedelssystem som kan föda 10 miljarder människor år 2050. Studien som publiceras i tidskriften Nature den 10 oktober är den första som visar hur stor omställningen av livsmedelsproduktion och konsumtion behöver vara för att miljöpåverkan från mat ska kunna hållas inom planetens säkra gränser. 

– Om vi fortsätter som idag, utan åtgärder, fann vi att livsmedelssystemets miljöpåverkan kan öka med 50–90 procent till år 2050. Detta till följd av befolkningstillväxt och förbättrad ekonomi som hänger ihop med en mer resursineffektiv kosthållning såsom ökad konsumtion generellt, ökat matsvinn inom hushållen, och ökad köttkonsumtion. Redan i dag har vi överskridit vissa av planetens gränser, och med denna ökning kommer vissa gränser passeras dubbelt upp, säger Dr Marco Springmann enligt en artikel från Stockholms universitet.

När planetens gränser passeras, riskerar vi att hamna i ett mer instabilt klimat på jorden, vilken kan få dramatiska konsekvenser för det mesta – matförsörjning, vattenresurser, samhällsutveckling och människans framtid på jorden.

Varför riskera det, eller hur?

Vill du reparera mera men saknar skills – här finns hjälp att få!

Gemla renoverar gamla stolar
Gemla och Swedese är två svenska företag som erbjuder sig att renovera möbler som de själva tillverkat. Gemla (som tillverkar stolarna Vilda på bilden) erbjuder dock bara tjänsten till företag som behöver renovera många stolar samtidigt.

Jag är tyvärr en människa med tummar som sitter centralt placerade i handflatan. Jag fixar att laga kläder om det inte är alltför komplicerade revor, och jag är bra på att ta hand om ytor (noppor på kläder, slitna bordsytor etc). Sånt där som inte kräver så mycket mätning, passning och tålamod.

Samtidigt vill jag inte köpa nytt när det jag har går sönder eller ser slitet ut heller. I synnerhet eftersom jag vet att väldigt mycket går att laga och fixa till – relativt enkelt – bara man har lite tålamod.

TIPS!

Kolla till exempel in Naturskyddsföreningens Fixa grejen! Där finns jättemånga bra ”fixa och laga”-tips med pedagogiska steg för steg-bilder till. Sådana som även jag förstår mig på…

Men det finns också väldigt mycket hjälp att få, om du inte hinner eller kan fixa saker själv. Här är några bra tips:

Repamera

Första gången jag läste om Repamera blev jag så glad. Jag älskar unga människor med driv – som Henning som startade detta företag i början av 2017 och som jag skrev om redan då. Hos Repamera kan du laga kläder, väskor och ändra mått på dina plagg. Vad skiljer då Repamera från en vanlig skräddare, undrar du? Jo, enligt en undersökning som Henning skickade ut hade 80 % av de 500 som svarade på enkäten kläder som var trasiga hemma, men de fick inte fick tummen ur att åka till skräddaren. Affärsidén blev helt enkelt att du skickar in ditt plagg i en förfrankerad påse, via brevlådan, och efter högst 14 dagar får du tillbaka plagget i brevlådan igen. Det ska inte kosta mer än om du åker till skräddaren själv.

Cykelköket

Jag älskar att cykla men avskyr att meka. Därför blev jag superglad när jag läste att Cykelköket öppnat här i Väsby. Varje torsdag och lördag kan man åka till lokalen i Sigma, köpa cykeldelar för en billig peng och sedan meka med låneverktygen. Det finns alltid folk på plats som kan hjälpa till. Cykelköket finns i fler delar av landet, sök på Facebook.

Fixoteket

Finns tyvärr bara i Göteborg i dagsläget – men på fyra ställen där (sök på Facebook). Här finns till exempel en möbelrestaurerare som hjälper besökarna att att laga sina slitna och rankiga möbler. Det finns också byteshörna, syateljé, särskilda hyllor för bokbyte, en verktygspool och träverkstad. Hoppas idén sprider sig till fler delar av landet!

Kolla också in hur Eskilstuna kommun jobbar med att reparera gamla kontorsmöbler för att slippa köpa nytt! Ett riktigt föredöme som fler kommuner borde ta efter tycker jag!

För dig som är beredd att lägga ut mer pengar finns förstås traditionella tapetserare, skomakare, skräddare och cykelreparatörer. Och det kan det väl vara värt för att till exempel kunna behålla en kär möbel?
Vi har en gungstol hemma, ett fint arv från makens farföräldrar vars klädsel tyvärr är sjukt opraktisk (samlar damm och noppor på nolltid). Nytt (eller helst second hand-fyndat) tyg skulle vara väldigt välgörande där!

Det här inlägget är en del i kampanjen #whitemonday – en motreaktion mot osunda köpfesten Black Friday.

Veckans vardagsvego: Panengcurrygryta med morotssallad

Det här är en riktigt snabbfixad rätt som ändå känns väldigt vällagad. Hemligheten är färdig currysås på burk! Riktig snabbmat alltså, fast väldigt mycket nyttigare.

Panengcurrygryta med morotssallad

4 pers

1 brk panengcurry grytbas
1-2 dl vatten
400 g naturell tofu
2 msk rapsolja + ev lite sesamolja om man gillar det
0,5 tsk salt
2 mrk nymald svartpeppar
0,5 purjolök
1 pak choi
1 liten röd paprika
100 g glasnudlar

Morotssallad:
3-4 morötter
2 msk sesamfrön
0,5 lime, saften + skal efter smak
2 tsk rapsolja
salt, svartpeppar

Koka upp currygrytbasen tillsammans med vattnet i en kastrull. Jag tycker såsen ska vara lite tjockare och mer smakrik och använder bara en deciliter vatten – men man kan späda mer om man vill. Skär tofun i bitar och värm den i såsen.
Gör salladen: Skala morötterna och hyvla i tunna remsor med potatisskalare. Rosta sesamfröna i en torr stekpanna, tillsammans med lite salt. Blanda morötter och frön med övriga salladsingredienser och smaka av med salt och peppar.
Ansa och strimla purjo och pak choi. Kärna ur och strimla paprikan. Fräs grönsakerna i rapsolja plus eventuellt lite sesamolja om du gillar det, i några minuter tills grönsakerna mjuknat men har tuggmotstånd kvar.
Koka nudlarna enligt anvisningarna på förpackningen. Låt rinna av och blanda med grönsaksfräset. Salta och peppra.
Häll upp själva currygrytan i djur tallrikar. Toppa med grönsaksfräset och servera den goda morotssalladen till. Mums!

Kan man betala för att slippa dåligt miljösamvete?

Genrebild klimatkompensation höstbild

Bästa vännen skickar en länk till DI Weekend: ”Vad tror du om det här?”.

Artikeln handlar om Go Climate Neutral, som växt fram ur en frustration över att det är så svårt att ”göra rätt” som miljömedveten medborgare. Vilka klimatprojekt gör egentligen störst nytta, till exempel? Och hur mycket kan vi, som enskilda medborgare, faktiskt påverka (svaret på det sistnämnda är att det finns flera rapporter som visaratt om man tittar på koldioxidutsläpp utifrån det vi väljer att konsumera står hushållen för 65 procent av utsläppen. Inte industrin, inte regeringar).

Det här bestämde sig grundarna till Go Climate Neutral att råda bot på – genom att erbjuda en tjänst där du kan kompensera för dina klimatutsläpp. Utsläppen beräknas grovt utifrån de tre utsläppskällor som oftast är störst per individ i Sverige:

  • MATEN: Hur mycket kött/vegetariskt äter du
  • BILEN: Har du bil, i så fall vilken typ av bil, och hur ofta kör du den?
  • FLYGET: Hur långt och ofta flyger du?

Klimatkompensering är förstås inte oproblematiskt. Att flyga till Thailand och försöka kompensera det genom att plantera träd är till exempel relativt verkningslöst. Det viktigaste är (enligt exempelvis Johan Rockström, professor i miljövetenskap) att bevara befintlig skog, minska utsläppen av det ”svarta kol” som är lagrat i fossila bränslen, och klimatkompensera med investeringar i förnybar energi. Och det är precis det Go Climate Neutral vill åstadkomma, genom att till exempel investera i solcellsparker i Thailand, där nästan all el som produceras är fossilbaserad (för övrigt är världens energiförsörjning enligt artikeln FORTFARANDE till 90 procent fossilbaserad! Jag trodde att vi hade kommit längre än så).

Men kan man verkligen betala sig fri från sin klimatångest? Ja, tycker grundarna av Go Climate Neutral:

”Det kan låta provocerande och eventuellt orättvist enkelt att bara betala lite pengar och få kalla sig klimatneutral, men man kan faktiskt åstadkomma stor nytta för klimatet med relativt lite pengar. Genom att sponsra klimatprojekt i andra länder kan man minska utsläppen mer än de utsläpp man själv orsakar. Och då kan man kalla sig klimatneutral.”

Själv tror jag fortfarande på den gamla sanningen ”Barn gör inte som du säger, de gör som du gör”. Med andra ord: Jag tror att vi måste göra konkreta förändringar i vår egen vardag för att förstå orsak och miljöpåverkan på ett tydligt sätt.

Men det ena behöver ju inte utesluta det andra.
Det kan ju vara en sporre för många att se hur kostnaden minskar per månad hos Go Climate Neutral för att man har bytt till elbil, eller slutat flyga flera gånger per år. Själv skulle jag få en månadskostnad på 45 kr i dagsläget, vilket känns ganska försumbart i det stora hela.

Jag gillar också grundarnas inställning – ganska kaxigt att sticka ut hakan och lova det här:

”Vi har ett enda tydligt mål – att stoppa klimatförändringarna. Allt vi gör utgår från det. Om någon annan skulle bygga vår tjänst fast bättre och billigare, då skulle vi hänvisa alla dit och lägga ned. Men just nu fyller vi ett syfte.”

Läs hela DI-artikeln här: Så minskar du din klimatångest

Underbara upplevelser i Sverige – utsläppsberäknade och allt!

Matlagning i naturen över öppen eld
Laga mat under bar himmel är det bästa som finns! Foto: STF

Jag har länge varit medlem i Svenska Turistföreningen, STF. Det är nästan ett måste om man som jag älskar att vandra men gärna bor på vandrarhem och fjällstationer i stället för i tält… Även om man bara åker iväg en gång per år brukar det löna sig faktiskt.
Dessutom: Vad jag kan bedöma är de riktigt bra på hållbarhet! När vi vandrade uppe vid Storulvån hade de KRAV-märkta måltider och massor med närproducerad mat och dryck. Uppe i Helags hade de byggt en egen station där nyttiga bakterier bryter ner allt avskräde besökarna genererar. Källsortering är en självklarhet på alla vandrarhem. Etcetera.

Nu har STF dessutom utsläppsberäknat några av upplevelserna de erbjuder!
I framtiden måste vi hålla oss till en klimatbudget på 1,5-2 ton koldioxid per person och år, vilket blir ca 4-5 kg per person och dag. Då får vi kanske tänka till kring hur vi reser och upplever.
Själv tycker jag det ger en större frihet att njuta oftare av det som finns närmare än att spara till en utlandsresa per år där man ska maxa alla upplevelser på en vecka. Till saken hör väl att jag hellre är aktiv i vackra miljöer än ligger stilla vid en pool när jag är ledig…
Här kommer i alla fall några förslag som håller sig inom de gränserna:

Navardalen, Dalarna

Naturskönt i norra Dalarna. Här kan du bland annat fira tyst nyår om du föredrar det i stället för raketer. =)

Resa dit: Ta tåget från Örebro till Mora och vidare med buss till Älvdalen. För transport Älvdalen – Navardalen har vi utgått från att sällskapet samåker eller tar taxi.

Boende:  STF Navardalens vildmarksstation.

Totalt utsläpp: 4 kg CO2 per person och dag.

Svartsö, Stockholms skärgård

Själv föredrar jag nästan skärgården när sommarens stim och stoj lagt sig. Så vackert med utsikten över havet och naturen som gör sig redo för vintervila. Här kan man cykla eller vandra runt på ön och njut av höstens natur.

Resa dit: Ev tåg till Stockholm. Från Stockholm tar du buss till Boda brygga och därefter båt till Svartsö. Väl framme på Svartsö går du till vandrarhemmet.

Boende: STF Svartsö vandrarhem.

Totalt utsläpp: 3,75 kg CO2 per person och dag.

Kolarbyn, Skinnskatteberg

Kul grej för familjen!  Man bor i Kolarbyns kolarkojor och under dagarna kan man vandra, fiska, njuta av naturen och djurlivet och laga mat över öppen eld.

Resa dit: Ta tåget från Göteborg till Skinnskatteberg via Västerås och därefter går du 4 km till Kolarbyn.

Totalt utsläpp: 4 kg CO2 per person och dag.

Här kan du läsa mer om hur STF räknat ut koldioxidutsläppen.

Pimpa pumpan med naturens material

Jag är lite sent ute, jag vet… men de här dekorationerna går jättesnabbt att göra! Och är de finaste pumpadekorationerna jag sett – alla idéer från Blomsterlandet.
Kolla det här till exempel, med vackra blad från skog och trädgård:

Små pumpor dekorerade med naturens material,
Små pumpor dekorerade med naturens material,

Den här dukningen tycker jag också är så fin. Jag tänkte ta lavendelkvistar från trädgården och linda runt pumpan som ligger på tallriken. Eukalyptuskvistar fick jag med mig på en pressvisning för över 1,5 år sedan och de återbrukar jag fortfarande på olika sätt.

Sist men inte minst, ett arrangemang där pumpan ersätter en kruka. Med hyacint och barrkvistar funkar blomsterfägringen både nu och till jul.

Pynta pumpor jularrangemang

Tänk bara på att du inte kan plocka mossar och lavar hur som helst.  Inte för försäljning och enbart i liten skala, eftersom exempelvis fönsterlav växer så långsamt. 

Kvinnor är nyckeln till en hållbar framtid

Kvinnor är nyckeln till hållbar utveckling
Många kvinnor blir vegetarianer för miljöns skull. Så var det för mig också: när jag läste att det går åt 10 gånger mer av jordens resurser för att producera ett kilo kött, jämfört med ett kilo baljväxter, bestämde jag mig för att bli vegetarian

Vi har pratat en hel del om det på sistone, mina vänner och jag; Varför är det så många fler kvinnor som engagerar sig i miljö- och klimatfrågor jämfört med män?
Det började med att vi diskuterade hur engagemanget ser ut i våra egna – och bekantas – familjer.
Sedan tittade jag på hur det ser ut i de grupper jag själv är engagerad i: The Sustainable Society, Sustainable Influencers och Klimatklubben. Andelen engagerade kvinnor är överlägset störst.
Och så kom jag på att jag läst att kvinnor i Sverige är mycket mer oroade för klimatet jämfört med män – och hittade underlag i den nationella SOM-undersökningen från 2017, där man till exempel kommit fram till att 54 procent av kvinnorna är oroliga för miljöförstöring, jämfört med 38 procent av männen. Jag hittade även en Sifo-undersökning från samma år som visade att var femte ung kvinna (16-20 år) är vegetarian av miljöskäl. I gruppen män 50-64 år är siffran mindre än 1 procent.
Enligt en studie av myndigheten Trafikanalys går kvinnor före även när det gäller vårt resande. Om män skulle resa som kvinnor får man en minskning av koldioxidutsläppen på drygt 17 procent och då skulle vi vara väldigt nära den minskning som krävs för att nå hållbarhetsmålen som ska vara uppfyllda till år 2030.

Med det här i ryggen blir det ganska tydligt att det är vi kvinnor som leder vägen mot en hållbar framtid i Sverige.

Om man tittar utanför Sverige då? Jämställdhet är nyckeln även där – och ett av de globala målen för hållbar utveckling som världens länder skrev under på i Paris 2015.Kvinnorna står till exempel för 45-80 procent av matproduktionen i utvecklingsländer. De är med andra ord en förutsättning för att vi ska ha tillräckligt med föda framöver. Kvinnorna är dessutom mer beroende av naturresurser från skogen och jordbruket – medan männen oftare lönearbetar – och har därför bättre kunskaper om biologisk mångfald och hur vi ska skydda dessa tillgångar.
Men det handlar också om att ländernas ekonomi blir mer stabil när kvinnorna bidrar både till statskassan och familjens budget. Rätten till utbildning och att bestämma antal barn är också viktigt ur ett globalt hållbarhetsperspektiv, eftersom överbefolkning är ett problem.

Här i Sverige har klimatkvinnorna blivit en växande maktfaktor. Vi organiserar oss, debatterar och gör nya, bättre val för att skapa en mer hållbar livstilssnorm i samhället.
I många andra länder har kvinnor inte ens möjligheten att göra sina röster hörda.

Det här är den nya kvinnokampen för mig. Och en sak står väldigt klar: Hela planeten tjänar på att kvinnor får ta plats och bidra till samhället på samma villkor som män.

Det här är månadens tema för bloggkollektivet The Sustainable Society. Läs vad mina kloka själsfränder skrivit här:

Ekoenkelt: Klimatfrågan ut ett jämställdhetsperspektiv

Husligheter: Hur blev klimatet den nya kvinnokampen

Think Organic:  Hur blev klimatfrågan en kvinnofråga 

Emma Sundh: Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover? 

Annas kemtvätt: Hej pappor, klimatkampen behöver er också!